Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 08.06.2026/Pykälä 36

STF 08.06.2026 § 36  

533/00.01.02.01/2025  

Mer information:

välfärdschefen Laura Salomaa, tfn 040 194 8508

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Bakgrund

Enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) ska kommunen i sin strategiska planering sätta upp mål för främjandet av hälsa och välfärd och fastställa åtgärder som stöder målen. Kommunen ska också årligen följa upp och rapportera till fullmäktige om invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet samt åtgärder som har vidtagits. Utöver lagstiftningen är det många nationella program och riktlinjer som styr främjandet av hälsa och välfärd. Kommunen och välfärdsområdet har egna roller som kompletterar varandra inom dessa helheter. Främjande av hälsa och välfärd är en av kommunens centrala uppgifter. Arbetet är till karaktären förebyggande och kommunen verkställer det inom sektorernas grundläggande uppgifter och i samarbete med välfärdsområdet, organisationer och andra partner.

Grankulla stad främjar invånarnas hälsa och välfärd genom att varje mandatperiod utarbeta en välfärdsplan och genom att varje år rapportera om utfallet av planen till fullmäktige i samband med bokslutet. Grankulla stad beslutade STF 19.12.2022 (§ 69) att välfärdsberättelsen och välfärdsplanen utarbetas som separata dokument.

Välfärdsberättelsen beskriver tillståndet för hälsa och välfärd bland befolkningen och utvecklingen av dem under mandatperioden. Den samlar alla centrala observationer och fungerar som kunskapsunderlag för kommande planering.

Välfärdsplanen däremot fastställer mandatperiodens mål och åtgärder för främjandet av hälsa och välfärd utifrån fenomen som identifierats i berättelsen.

I det här sammanhanget för vi välfärdsplanen som gäller mandatperioden 2025–2029 till beslutsfattande. Under den pågående mandatperioden utarbetar vi igen en omfattande välfärdsberättelse 2025–2029. Den har till uppgift att beskriva tillståndet för hälsa och välfärd bland befolkningen och utvecklingen av dem under mandatperioden. Välfärdsberättelsen fungerar som ett centralt kunskapsunderlag för beredningen av välfärdsplanen för nästa mandatperiod och den förs alltid till beslutsfattande i slutet av mandatperioden.

När den nya mandatperioden börjar utarbetar vi en ny välfärdsplan baserad på stadens strategi för mandatperioden 2029–2033. Planen fastställer målen och åtgärderna för främjandet av hälsa och välfärd och grundar sig på fenomen, utvecklingsriktningar och behov som identifierats i välfärdsberättelsen från den föregående mandatperioden.

Kunskapsunderlaget och centrala välfärdsfenomen i välfärdsplanen 2026–2029

Kunskapsunderlaget i välfärdsplanen baserar sig på välfärdsrapporterna, resultaten från förhandlingarna om hälso- och välfärdsfrämjande arbete samt flera andra nationella eller lokala informationskällor. Välfärdsplanen grundar sig till väsentliga delar på Grankullas omfattande välfärdsberättelse 2022–2025. I välfärdsrapporten har vi identifierat centrala utvecklingsbehov som bland annat hänför sig till ändringar i befolkningsstrukturen, främjande av motionsvanor, stöd för integration och välfärdsskillnader mellan olika befolkningsgrupper.

I fråga om barn och unga har vi i välfärdsberättelsen identifierat följande centrala utmaningar: försämrad fysisk funktionsförmåga, psykisk belastning, upplevelser av ensamhet, skillnader i studieengagemanget och inlärningsresultaten, särskilt mellan elever med invandrarbakgrund och elever med finländsk bakgrund. I fråga om personer i arbetsför ålder framhävs effekterna av det ändrade arbetslivet på hälsan och ökad psykisk belastning. När det gäller äldre personer framträder fenomen som åldrande befolkning, ökad ensamhet, variation i funktionsförmågan och utmaningar med den fysiska och psykiska hälsan.

I välfärdsberättelsen framträder dessutom behovet av att utveckla samarbetet med välfärdsområdet, stärka det förebyggande arbetet, förbättra tillgången till tjänsterna och utveckla det informationsbaserade ledarskapet. Välfärdsplanen 2026–2029 strävar efter att svara mot de här observationerna genom att inrikta mål och åtgärder på de ovan beskrivna centrala fenomenen och genom att stärka det sektorsövergripande samarbetet och förebyggande verksamhetsmodeller.

Välfärdsplanen i Grankulla som helhet

Grankulla stads välfärdsplan 2026–2029 sammanställer stadens centrala lagstadgade och strategiska helheter för främjande av hälsa och välfärd.

Välfärdsplanen för barn och unga har beretts som en del av helheten för välfärdsplanen som omfattar hela staden. Målen och åtgärderna i den ingår i stadens välfärdsplan och dess elektroniska plattform. Vi har ändå utarbetat välfärdsplanen för barn och unga som en separat lagstadgad handling enligt 12 § i barnskyddslagen (417/2007). Det har inte varit ändamålsenligt eller tekniskt möjligt att till alla delar presentera det innehåll som lagen förutsätter på den elektroniska plattformen, därför finns en utförligare beskrivning i en separat bilaga.

Elev- och studerandevårdsplanen bifogas till välfärdsplanen för barn och unga och är därmed en del av hela helheten för välfärdsplanen.

Målen och åtgärderna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) ingår i välfärdsplanen.

Målen, åtgärderna, ansvariga, samarbetet och uppföljningen som nämns i 45 § i lagen om främjande av integration presenteras i välfärdsplanen som utarbetas för varje mandatperiod för att få en bättre helhetsbild (STS 18.11.2024 (§ 163) och STF 20.5.2024 (§ 15)).

Stadens riktlinjer för förebyggande missbrukarvård ingår också i välfärdsplanen. Den förebyggande missbrukarvården verkställs inom ramarna för kommunens arbete för att främja hälsa och välfärd i samarbete med olika sektorer, välfärdsområdet och andra aktörer. Åtgärderna vidtas som en del av helheten för välfärdsplanen och sektorsvisa förfaringssätt, såsom skolornas verksamhet.

Dessutom beslutade stadsstyrelsen att målen som främjar delaktigheten i staden (STS 9.12.2024 (§ 180)) och målen som främjar motionsvanor (STS 27.1.2025 (§ 4)) i fortsättningen ingår i välfärdsplanen i stället för i separata program.

Som helhet omfattar Grankulla stads välfärdsprogram alla centrala befolkningsgrupper och skapar en tydlig och lagenlig helhet, där främjandet av hälsa och välfärd integreras till en del av det strategiska ledarskapet i staden. Välfärdsplanen fungerar samtidigt som ett redskap för årlig uppföljning av hur de centrala funktionerna inom hälsa och välfärd framskrider.

Strukturen i välfärdsplanen

Välfärdsplanen verkställs som en elektronisk Power BI-baserad helhet, som möjliggör aktuell uppföljning, visualisering och informationsbaserat ledarskap. Det elektroniska sättet att verkställa planen sammanställer de centrala indikatorerna, målen och åtgärderna inom välfärd. Det gör det möjligt att undersöka, uppdatera och sammanslå informationen med olika informationskällor. Lösningen förbättrar transparensen i planen, dess användbarhet och kunskapsunderlaget för beslutsfattande.

Du kan sätta dig in i Grankulla stads välfärdsplan 2026–2029 (Power BI-länk) i Power BI-vyn via den här länken (endast för fullmäktigeledamöterna).

I Grankulla stads välfärdsplan ingår två bilagor:

• Bilaga 1 består av målen och åtgärderna i välfärdsplanen.
• Bilaga 2 består av den lagstadgade beskrivningen av välfärdsplanen för barn och unga enligt 12 § i barnskyddslagen (417/2007) till den del som det inte är ändamålsenligt att presentera innehållet på Power BI-plattformen.

Löftena som gäller främjande av hälsa och välfärd i välfärdsplanen är förlagda till olika år under mandatperioden så att fokusområdena växlar varje år. Alla åtgärder vidtas alltså inte samtidigt, utan de framskrider stegvis under planperioden.

Planen baserar sig på den information som är tillgänglig då planen beretts och därför preciseras åtgärderna under planperioden.

Beslutsfattarna får ta del av de lokala indikatorerna i välfärdsplanen som bakgrundsmaterial. Indikatorerna uppdateras vid behov under mandatperioden och presenteras därför inte som en offentlig bilaga.

Mål, åtgärder och informationsbaserat ledarskap

Grankulla stads välfärdsplan innefattar såväl sådana mål och åtgärder inom främjandet av hälsa och välfärd som är bundna till åldersstadier och sådana som är fristående från åldersgrupper. Målen enligt ålder inriktar sig på barn och unga, personer i arbetsför ålder och äldre personer. De åtgärder som är fristående från åldersgrupper inriktar sig på hela befolkningen och särskilt på verksamhetsmiljön inom främjandet av hälsa och välfärd.

Välfärdsplanen omfattar i nuläget totalt 44 åtgärder på stadsnivå. Av dessa är 14 inriktade på barn och unga, 9 på personer i arbetsför ålder, 12 på äldre personer och 10 tvärsektoriellt på verksamhetsmiljön. Det handlar om riktlinjer på stadsnivå och de syftar till att styra främjandet av hälsa och välfärd inom olika sektorer. I praktiken konkretiseras åtgärderna inom sektorerna och tjänsterna till flera enskilda handlingar och verksamhetsmodeller och helheten kompletteras vid behov. På det här sättet samlar välfärdsplanen åtgärderna inom olika sektorer till en helhet och stärker det sektorsövergripande arbetet för att främja hälsa och välfärd.

Planen grundar sig på regionala fokusområden inom främjandet av hälsa och välfärd. Grankulla stad preciserar och konkretiserar de här fokusområdena i sin egen verksamhet genom åtgärder på stadsnivå.

I beredningen har vi utvärderat effekterna av åtgärderna för olika befolkningsgrupper, inklusive personer med funktionsnedsättning, invandrare och andra grupper med behov av särskilt stöd. Informationen som är indelad efter kön och andra väsentliga bakgrundsfaktorer integreras i stadens informationsbaserade ledarskap. Målet är att identifiera välfärdsskillnader och inrikta åtgärderna så att de stärker jämlikheten och minskar skillnaderna.

I planen beaktar vi rörelsefrihet och tillgänglighet som centrala principer, så att alla befolkningsgrupper kan ta del av tjänsterna och verksamhetsmiljöerna.

Vi följer upp verkställandet av åtgärderna och genomslagskraften i åtgärderna inom ramarna för den årliga välfärdsrapporten, där vi utnyttjar aktuell och specificerad information. Det här stöder beslutsfattandet och gör det möjligt att utvärdera åtgärderna systematiskt och utveckla dem.

Incitament för främjande av hälsa och välfärd och informationsbaserat ledarskap

Incitamentet, det vill säga koefficienten för främjande av hälsa och välfärd infördes i samband med reformen av social- och hälsovården (15 § i lagen om statsandel för kommunal basservice och 15 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering). Syftet med incitamentet är att stödja och belöna kommuner som har lyckats förbättra eller upprätthålla hälsan och välfärden bland sina invånare. Sambandet mellan målen och åtgärderna i välfärdsplanen och indikatorerna för främjande av hälsa och välfärd, särskilt TEA-visaren, och vidare verksamhetsplanerna för tjänsterna inverkar direkt på statsandelen som kommunen får.

Koefficienten för främjande av hälsa och välfärd i Grankulla har utvecklats positivt de senaste åren. Den har stigit från 17,5 euro per invånare år 2022 till 21,9 euro per invånare år 2025. Utvecklingen påvisar att systematiskt och informationsbaserat ledarskap inom främjande av hälsa och välfärd också avspeglar sig i kommunens statsandelar och stärker effektfullheten i välfärdsarbetet.

I beredningen av välfärdsplanen och i uppföljningen utnyttjar vi alltid ett aktuellt och mångsidigt kunskapsunderlag. Centrala informationskällor är enkäten Hälsa i skolan, undersökningen Hälsosamma Finland och TEA-visaren, som beskriver strukturen och verksamheten inom främjandet av hälsa och välfärd i kommunen. Kunskapsunderlaget i planen består alltså av nationella informationskällor (Sotkanet, TEA-visaren, Statistikcentralen) och kompletterande lokal information som gör det möjligt att skapa en precisare och aktuellare bild av invånarnas välbefinnande och som hjälper att rikta åtgärderna rätt och stöder uppföljningen av effektfullheten.

Materialet påvisar att det även i Grankulla förekommer skillnader enligt bland annat kön, ålder, funktionsförmåga, bakgrund och livssituation. Skillnaderna framträder särskilt när det gäller psykisk belastning, motion, upplevelse av delaktighet och riskbeteende.

I fråga om den vuxna befolkningen fäster vi särskild uppmärksamhet vid valet av indikatorer för att säkerställa att informationen är jämförbar. Eftersom vi år 2026 ännu inte vet hur de nationella befolkningsundersökningarna ser ut i framtiden, kompletterar vi kunskapsunderlaget vid behov med register- och tjänsteinformation samt lokala uppföljningsdata.

I beredningen och uppföljningen utnyttjar vi också information som är indelad efter kön, så att vi kan identifiera välfärdsskillnader och inrikta åtgärderna effektfullt och jämlikt. I beredningen har vi också beaktat stärkandet av könsperspektivet och olikartade välfärdsbehov hos olika befolkningsgrupper.

Delaktighet och beredningsprocessen samt organens anvisningar

Stadens utskott och påverkansorgan har behandlat beredningen av välfärdsplanen och i beredningen har vi i stor omfattning utnyttjat anvisningarna som vi fått. Därtill har enskilda medlemmar i utskotten och påverkansorganen fört fram sina egna synpunkter till beredaren för kännedom. De här har vi beaktat i den fortsatta beredningen. Eftersom planen har en sektorsövergripande karaktär har vi strävat efter omfattande delaktighet, så att vi kunnat beakta olika sektorers och befolkningsgruppers ståndpunkter som helhet.

Enligt förvaltningsstadgan fungerar utskotten för fostran och utbildning som anordnare av undervisning. Därför behandlas elev- och studerandevårdsplanen och förs till utskotten i fråga, även om den ingår i välfärdsplanen för barn och unga.

Välfärds- och fritidsutskottet har framhävt välfärden hos äldre personer och specialgrupper, gemenskap samt rörelsefrihet och tillgänglighet. I anvisningarna betonas också betydelsen av frivilligverksamhet, beaktande av närståendevårdarna och behovet av att utveckla tjänster som bidrar till en trygg och smidig vardag. Därtill har rörelsefrihet, trafiksäkerhet och faktorer som ansluter till miljön och tryggheten i vardagen förts fram. Stadsstyrelsens företrädare i välfärds- och fritidsutskottet betonade att det finns ett behov för tydligare prioritering av åtgärderna i beredningen. Dessutom framfördes behovet av systematisk uppföljning av välfärdsskillnaderna enligt kön för att välfärdsskillnader som tar sig uttryck på olika sätt kan identifieras och beaktas i inriktandet av åtgärderna. Välfärds- och fritidsutskottet behandlade välfärdsplanen 4.2.2026 (§ 6).

Samhällstekniska utskottet fick ta del av välfärdsplanen 10.3.2026 (§ 22). Samhällstekniska utskottet ombads behandla välfärdsplanen ur sitt eget sektorsperspektiv, med särskild betoning på betydelsen av livsmiljö, rörlighet, säkerhet och tillgänglighet för invånarnas välbefinnande. I behandlingen fokuserade diskussionen på hur målen och åtgärderna i välfärdsplanen kopplas till de helheter som ligger inom samhällssektorns ansvar, såsom trafiksäkerhet, tillgänglighet, närnatur och möjligheter till att röra på sig i vardagen.

Syftet var att identifiera de centrala områden där lösningar inom samhällssektorn framöver kan stödja främjandet av välfärden.

I anvisningarna från utskotten för fostran och utbildning har särskilt åtgärder som stöder barns och ungas välbefinnande i vardagen lyfts fram. Det handlar om stärkande av gemenskapen i skolorna, samarbete mellan olika språkgrupper, möten mellan generationer samt betydelsen av hobbyer och motion. Svenska utskottet för fostran och utbildning betonade att välfärdsplanen ska vara tillgänglig samtidigt på finska och svenska i stadens öppna nätverk. Finska utskottet för fostran och utbildning lyfte i samband med behandlingen även fram skillnaderna i inlärningsresultat mellan elever med invandrarbakgrund och elever med finländsk bakgrund. Att minska skillnaderna i inlärningsresultat förutsätter riktade stödåtgärder. Stödet ska, utöver stöd för lärande, även omfatta främjande av integration samt ett helhetsinriktat stöd till familjer. I beredningen är det motiverat att särskilt uppmärksamma tryggandet av en enhetlig lärstig från småbarnspedagogik till andra stadiet samt stärkandet av språkligt stöd, jämlikhet i lärandet och individuella stödåtgärder så att varje elev får det stöd som hen behöver under sin lärstig.

I anvisningarna lyftes även fram tillgången till simundervisning, utvecklingen av förebyggande ungdomsarbete samt stöd för levnadssätt som främjar välbefinnande, såsom kost, sömn och vardagsrytm. Finska utskottet för fostran och utbildning behandlade välfärdsplanen på sitt sammanträde 4.3.2026 (§ 13) och svenska utskottet för fostran och utbildning 25.2.2026 (§ 9).

Påverkansorganen har behandlat välfärdsplanen från sina egna lagstadgade och funktionella synvinklar. Enligt kommunallagen (410/2015) ska ungdomsfullmäktige ges möjlighet att påverka ärenden som berör barns och ungas välfärd. Ungdomsfullmäktige har särskilt tagit ställning till barns och ungas vardag, delaktighet och åtgärder som stöder välfärden.

Ungdomsfullmäktige behandlade välfärdsplanen 16.4.2026 (§ 19) och lyfte bland annat fram följande: Den upplevda tryggheten bland ungdomar i olika områden i Grankulla, särskilt i centrum och i närheten av byggarbetsplatser, väcker oro. Inom skolgemenskaperna har man identifierat konflikter, psykisk belastning och fenomen såsom baktalande, vilka påverkar ungdomars välbefinnande och ork.

Rasistiskt språkbruk och diskriminerande beteende upplevdes som ett betydande problem. Det förebyggande arbetet kring dessa frågor bör stärkas som en del av skolornas och småbarnspedagogikens vardag. Behovet av tidigare och kontinuerlig dialog om likabehandling har identifierats, och i detta sammanhang ansågs det viktigt att ta tillvara ungdomars erfarenhetsbaserade expertis.

Verksamheten i ungdomslokalerna samt praxis kring möten mellan olika åldersgrupper väckte diskussion under behandlingen. Dessutom betonade ungdomsfullmäktige att jämlika och tillgängliga verksamhetssätt bör främjas inom fritidstjänsterna och möjligheterna till fritidsaktiviteter.

Fungerande strukturer inom elev- och studerandevården och betydelsen av ungdomars delaktighet i att stödja välbefinnandet har ansetts vara centrala. De teman som ungdomarna lyft fram har beaktats i planen, men diskussionen understryker behovet av att ytterligare precisera särskilt förebyggande av rasism och diskriminering, vardaglig interaktion inom skolgemenskaperna samt stärkande av ungdomars delaktighet genom konkreta åtgärder.

Äldrerådet har i sin tur bedömt planen ur den äldre befolkningens perspektiv i enlighet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga (980/2012). Äldrerådet behandlade välfärdsplanen på sitt sammanträde 9.4.2026 (§ 11). I främjandet av äldres välbefinnande betonade rådet särskilt betydelsen av trygghet, rörelsefrihet och trafiksäkerhet samt utvecklingen av Grankulla som en seniorvänlig stad. Dessutom lyfte rådet fram behovet av att beakta den äldre befolkningens heterogenitet, tvåspråkiga tjänster, stärkandet av lågtröskelverksamhet samt närnaturens betydelse för välbefinnandet. När det gäller kommunikationen betonades vikten av tydlighet och inriktning.

Rådet fäste även uppmärksamhet vid behovet av att precisera tidsplaneringen av åtgärderna samt betydelsen av indikatorerna och de grundläggande uppgifterna med tanke på uppföljningen.

Rådet för personer med funktionsnedsättning har granskat helheten ur perspektiven likabehandling, rörelsefrihet och tillgänglighet på sitt sammanträde 9.4.2026 (§ 11). Rådet för personer med funktionsnedsättning betonade beaktandet av tillgänglighet, delaktighet och trafiksäkerhet i välfärdsplanen. Rådet framhöll betydelsen av tidig inkludering i beredningen samt utvecklingen av samarbetet med välfärdsområdet och organisationer, särskilt inom det förebyggande arbetet och vid hänvisning till tjänster.

Dessutom lyfte rådet fram vikten av att utveckla tillgängliga närmotionsmöjligheter, stöd för rörelseförmågan, tillgången till tjänster och kommunikationen, med särskild hänsyn till utsatta grupper och personer som inte använder digitala tjänster.

På sitt sammanträde 23.4.2026 behandlade Invandrarrådet planen utifrån perspektivet i 45 § i lagen om främjande av integration (681/2023), särskilt med avseende på delaktighet, tillgången till tjänster och smidigheten i vardagen. De teman som framkom i diskussionen stöder målen i den välfärdsplan som är under beredning, särskilt när det gäller delaktighet, lågtröskelverksamhet, kultur- och fritidsrelaterat välbefinnande samt stöd i vardagen för personer som ska integreras.

Behandlingen gav värdefulla preciseringar särskilt kring att verksamheten bör vara öppen för alla och föra samman olika befolkningsgrupper. Dessutom fick vi preciseringar om hur kommunikationen om tjänsterna ska genomföras och hur den faktiskt når målgrupperna. Här framhävdes betydelsen av föreningar och organisationer samt rollen för kommunikation som utgår från kamratstöd i informationsspridning och skapande av förtroende. Det här är viktigt att beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Vid behandlingen i ungdomsfullmäktige och invandrarrådet har vi använt stödmaterial riktat till målgruppen, så att planens innehåll varit lättillgängligt och möjliggjort deltagande för aktörer med olika bakgrund.

Behandlingen av välfärdsplanen i påverkansorganen betonade deras centrala roll i utvecklingen av stadens tjänster och lyfte fram värdet av erfarenhetsbaserad expertis för staden. Diskussionerna visade att invånarnas synpunkter och vardagserfarenheter ger sådan information som bidrar till inriktningen av och genomslagskraften i tjänsterna.  Det här är särskilt viktigt i en situation där tjänsterna utvecklas inom ekonomiska ramvillkor och där målet är att erbjuda så välfungerande och ändamålsenliga lösningar som möjligt för stadens invånare. De anvisningar som stadens organ gett har beaktats i den fortsatta beredningen av planen så att åtgärderna bättre stöder olika befolkningsgruppers välbefinnande, delaktighet och trygghet i vardagen.

Utskottens och påverkansorganens anvisningar presenteras via länkar i anslutning till ärendet.

Grankulla stads föregående välfärdsplan för åren 2022–2025 godkändes på stadsstyrelsens sammanträde 19.12.2022 (§ 69).

Stadsstyrelsen:

..........

Välfärdschefen Laura Salomaa och planeraren Tuomo Naskali redogjorde för ärendet.

Beslut:

Bilagor:

1. Mål och åtgärder i välfärdsplanen 2026–2029

2. Välfärdsplanen för barn och unga 2026–2029

Bakgrundsmaterial:

Lokala data i välfärdsplanen

Grankulla stads plan för elev- och studerandevård 2026–2029

Stadens gemensamma krisplan för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, samt den grundläggande utbildningen och gymnasierna

Stadens gemensamma verksamhetsplan för att förebygga och ingripa i mobbning, våld och trakasserier

Stadens gemensamma plan för förebyggande av missbruk och ingripande vid användning av berusningsmedel i förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasiet