Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 17.06.2024/Pykälä 28

STF 17.06.2024 § 28  

554/00.01.01.00/2021  

Mer information:

stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn 050 354 0121

stadsdirektör Christoffer Masar, tfn 050 411 0163

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Beredning inför revideringen av förvaltningsstadgan

Stadens förvaltningsstadga har senast granskats i fullmäktige 19.12.2022 (§ 67). Ändringarna trädde i kraft 1.1.2023. Under beredningen konstaterades då att vi återkommer till ärendet om kommittén för mandatfördelning och andra organisations- eller befattningsförändringar i samband med nästa egentliga uppdatering av förvaltningsstadgan. Dessutom antecknade vi då i fullmäktigeprotokollet att vi i samband med nästa uppdatering av förvaltningsstadgan för ärendet om att en företrädare för ungdomsfullmäktige skulle delta i stadsstyrelsens sammanträden till beredning.

I och med verkställandet av övergången till välfärdsområden har revideringen av förvaltningsstadgan pågått längre än ursprungligen planerat. I slutet av hösten 2023 skickade vi ut en förfrågan till de politiska grupperna inom fullmäktige för att utreda hurdana behoven av uppdateringar i förvaltningsstadgan är. De sista svaren på förfrågan kom in i slutet av januari det här året. På stadsstyrelsens sammanträde 29.1.2024 redogjorde vi för svaren på förfrågningarna och diskuterade förslagen som kommit in. I samband med det konstaterade vi samtidigt även vilka stycken som inte förs till beredning och de helheter som behandlas i en separat workshop.

Fullmäktigegruppernas ordförande och stadsstyrelsens medlemmar deltog i en workshop om revideringen av förvaltningsstadgan 14.3.2024. Ämnena omfattade stadsbildskommitténs framtid, en eventuell ny kommitté för mandatfördelning samt förenandet av organisationen för främjande av hälsa och välfärd, vilken är underställd bildningssektorn, med utskotten för undervisning och småbarnspedagogik till ett utskott med sektioner för båda språkgrupperna. Vi kan konstatera att på basis av diskussionen under sammankomsten görs inga ändringar i stadsbildskommittén, de övriga ärendena behandlas nedan.

Utgående från diskussionen under workshopen har vi fortsatt tjänstemannaberedningen. Vi bad utskotten och personalsektionen att separat ge anvisningar för beredningen av den nya förvaltningsstadgan enligt följande:

-          personalsektionen: kapitel 3, 6 och 8

-          utskotten för undervisning och småbarnspedagogik, välfärdsutskottet, samhällstekniska utskottet och byggnadsutskottet: kapitel 3, 5 och 6

-          revisionsutskottet: kapitel 3, 5, 9 och 10. Enligt 121 § i kommunallagen är det revisionsutskottets uppgift att bereda förslag till bestämmelser om utskottets uppgifter i förvaltningsstadgan.

Behandlingarna i utskotten och sektionen

Revisionsutskottet 4.4.2024 § 14 och Revisionsutskottet 25.4.2024 § 18

Personalsektionen 16.4.2024 § 7

Finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik 17.4.2024 § 18

Byggnadsutskottet 24.4.2024 § 20

Välfärdsutskottet 24.4.2024 § 16

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik 25.4.2024 § 26

Samhällstekniska utskottet 29.4.2024 § 33

Vi har beaktat anvisningarna från organen till ändamålsenliga delar i den fortsatta beredningen. Till de delar som förslaget till reviderad förvaltningsstadga inte motsvarar anvisningarna kan vi konstatera följande:

-          Vi föreslår inte ett tillägg till sektordirektörernas ansvarsområden gällande bestämmelsen om behövlig beredning, samordning och verkställande av mötesärenden, eftersom det finns ett omnämnande om saken i stycket om föredragning (§ 121) och detta i övrigt ingår i tjänsteinnehavaranens förpliktelser enligt lagen och detta även ingår i det som sektordirektörerna är ansvariga för enligt § 14.

-          Vi har inte gjort ett ändringsförlag för § 55 eftersom den nuvarande formuleringen baserar sig på kommunförbundets mall för förvaltningsstadga.

-          Vi har inte gjort ett ändringsförslag för 58 § i förvaltningsstadgan (sekreterare för revisionsutskottet) eftersom den nuvarande bestämmelsen möjliggör beaktandet av olika situationer. Utskottet beslutar själv om sekreteraren trots formuleringen.

-          Vi lämnar sänkningen av fullmäktiges sammanträdesarvoden och vice ordförandes årsarvode till politiskt övervägande.

-          Till övriga delar framgår motiveringarna separat nedan tillsammans med ändringsförslagen.

I den fortsatta beredningen har vi också gjort några senare upptäckta och nödvändiga uppdateringar.

Byggnadsutskottets anvisning om stadsbildskommittén är inte något som påverkar innehållet i förvaltningsstadgan och därför behandlar vi inte ärendet närmare i det här sammanhanget. Byggnadstillsynen och allmänna förvaltningen beaktar anvisningen i beredningen av ärenden som hänför sig till att den nya bygglagen träder i kraft.Det förslag som nu behandlas inbegriper heller inte till övriga delar de ändringar i förvaltningsstadgan, vilka orsakas av revideringen av markanvändnings- och bygglagen, utan de här förs separat till beredning hösten 2024. Den nya bygglagen träder i kraft 1.1.2025.

Stadens välfärdsorganisation (kapitel 2 och 5)

I förvaltningsstadgan föreslår vi att namnet på bildningssektorn ändras till sektorn för bildning och välfärd och att namnet på välfärdsutskottet ändras till välfärds- och fritidsutskottet. Dessutom föreslår vi vissa nya skrivningar angående uppgifterna inom välfärdsarbetet (§ 19 och 21).

Kultur- och fritidsutskottet och stadsstyrelsen har tidigare behandlat ärendet om stadens välfärdsorganisation (kultur- och fritidsutskottet 8.6.2022, § 40), (STS 23.5.2022, § 76 och 31.10.2022, § 166).

Då beslutade organen om att placera välfärdskoordinatorns befattning, som gäller tills vidare, i bildningssektorns förvaltning. I den ovannämnda förfrågan till fullmäktigegrupperna lyfte vi fram ärendet och organisationen behandlades även som ett av ämnena i workshopen för stadsstyrelsen och ordförandena i fullmäktigegrupperna 14.3.2024.

I stadens förvaltningsstadga behandlas inte organisationen inom stadens olika sektorer i detalj. Enligt 14 § i den gällande förvaltningsstadgan beslutar stadsstyrelsen om fördelning av sektorerna i resultatområden och om ledning av resultatområdena. Utskottet beslutar å sin sida om hur den egna sektorns resultatområden fördelas i resultatenheter och om ledning av resultatenheterna. För allmänna förvaltningens del fattas beslutet av stadsdirektören. I det här föreslår vi inte någon ändring. Därför kräver inte eventuella organisatoriska ändringar en ändring av förvaltningsstadgan, utan verkställandet sker i enlighet med de befogenheter som fastställs i 14 § i förvaltningsstadgan.

Av ovannämnda orsak bereder vi välfärdsorganisationen som ett fristående ärende från förvaltningsstadgan, vilken vi för till beslutsfattande inom den närmaste framtiden.

Välfärdsutskottet har bett om en utredning om anordnandet av integration i Grankulla och möjligheten att verksamheten underställs välfärdsutskottet. Integrationsverksamheten ingår för tillfället i stadsstyrelsens uppgifter. Från och med 1.1.2025 ordnar Esbo-Grankulla sysselsättningsområde arbetskraftsservicen för nyanlända. Staden har även inlett förhandlingar med Esbo om anordnandet av tjänster för nyanlända som inte ingår i arbetskraften. När staden har funnit en lösning på välfärdsorganisationen och utrett det ovannämnda samarbetsarrangemanget, kommer vi att återkomma till ärendet som välfärdsutskottet lyfter fram. Vi kan genomföra eventuella ändringar i förvaltningsstadgan separat eller i samband med att den nya bygglagen och de förändringar som den för med sig beträffande förvaltningsstadgan behandlas.

Utskotts- eller sektionsmodellen (kapitel 2 och 5)?

I förslaget till ny förvaltningsstadga föreslår vi att namnet på organet ändras till utskottet för fostran och utbildning.

Enligt 30 § i kommunallagen ska en tvåspråkig kommun för undervisningsförvaltningen tillsätta ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna ska väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp. Enligt 31 § i kommunallagen kan en ersättare i ett organ också vara ledamot i en sektion. Fullmäktige kan besluta att också andra än ledamöter och ersättare i organet kan väljas till ledamöter i en sektion, dock inte till ordförande. Vi kan här konstatera att i enlighet med Kommunförbundets anvisningar ska de finsk- och svenskspråkiga organen vara på samma nivå, det vill säga båda ska vara antingen utskott eller sektioner.

I beredningen har vi granskat förvaltningsstadgorna i tvåspråkiga kommuner på det finländska fastlandet. Sektionsmodellen är den klart vanligaste modellen, men det är viktigt att observera att valet naturligtvis påverkas av kommunorganisationen i övrigt, olika samarbetsarrangemang samt språkliga och politiska styrkeförhållanden. I de närliggande kommunerna finns nämndmodellen, som motsvarar utskottsmodellen, utöver Grankulla i Esbo och Kyrkslätt. Sektionsmodellen tillämpas till exempel i Helsingfors, Sibbo och Sjundeå. (Lösningen i Vanda är inte att rekommendera eftersom organen inte är på samma nivå).

Varje kommun väljer själv den modell som är mest lämplig.

Grankulla har sedan år 1994 haft två likvärdiga utskott (tidigare nämnder). Före det tillämpades avdelningsmodellen, alltså en modell som motsvarar sektionsmodellen. Nämndmodellen infördes eftersom den dåvarande systemet inte ansågs fungerande. I avdelningsmodellen hade skolnämnden 9 ledamöter, varav 5 företrädde den finskspråkiga språkgruppen och 4 den svenska. Varje avdelning hade 7 ledamöter.

Utskottsmodellen har hittills ansetts fungerande och stadsstyrelsen har vid behov kunnat behandla sådana ärenden som utskotten inte kunnat enas om. Vi kan konstatera att stadsstyrelsen inte har använt sig av den här möjligheten väldigt ofta. Under den här fullmäktigeperioden har stadsstyrelsen endast en gång använt övertagningsrätten i ett ärende där utskotten för undervisning och småbarnspedagogik kommit till avvikande slutsatser. Under föregående fullmäktigeperiod skedde det här inte en enda gång.

I stadens strategi 2022–2030, som fullmäktige godkänt, ingår mål för en stark tvåspråkighet i stadens verksamhet och även detta är viktigt att beakta i avvägningen. Tvåspråkigheten framhävs redan i visionen: ”Ett handlingskraftigt, välmående, levande tvåspråkigt och mångkulturellt Grani som bygger framtiden på ett resurssmart sätt” och separat i målet om helhetsbetonat välbefinnande. Utskottsmodellen eller en stark sektionsmodell stöder strategin, vilket en sektionsmodell utan egentliga befogenheter inte gör.

Det nuvarande arrangemanget med två utskott möjliggör att språkgrupperna har större inflytande över ärenden som berör den egna språkgruppen och skapar på det sättet en större roll i kommunens politiska helhet. Utskottet ligger på en högre förvaltningsorganisatorisk nivå i hierarkin eftersom den står direkt under stadsstyrelsen. I sektionsmodellen skulle välfärdsutskottet ha en starkare ställning än språksektionerna som behandlar avsevärt större budgeter.

Om vi övergår till en modell med ett utskott och två sektioner upphör de överlappande utskottsbehandlingarna i sig gällande sådana gemensamma ärenden som inte är språkbundna Det här kunde försnabba behandlingen av dylika ärenden. Å andra sidan kan det här även lösas inom modellen med två utskott med hjälp av en välplanerad mötestidtabell.

I sektionsmodellen blir organen en fler. Utskotten för undervisning och småbarnspedagogik har vardera 9 ledamöter. Ju färre platser det finns i ett gemensamt utskott och i underställda sektioner, desto större är risken att särskilt mindre partier inte har representanter i organen. Därför föreslår vi att utskottet även i en eventuell sektionsmodell fortfarande har 9 ledamöter (såsom i välfärdsutskottet) och vardera sektion 7 ledamöter. Så var det även i avdelningsmodellen. I sektionsmodellen skulle det därmed finnas 5 platser fler för förtroendevalda än i nuläget. Det här skulle naturligtvis orsaka extra kostnader både i form av sammanträdesarvoden och ordförandenas årsarvoden.

När det gäller ett gemensamt utskott bör vi beakta båda språkens jämlika status och tryggandet av språkliga särdrag, till exempel i fråga om ordförandens språkkunskaper och översättningsbehov rörande ärenden som är under behandling. Därför föreslår vi i fråga om sektionsmodellen att utskottets ordförande inte kan vara medlem i båda sektionerna. I flera kommuner finns det även bestämmelser i förvaltningsstadgan om den språkliga fördelningen av platserna i ett organ (helt eller minst x antal ledamöter från någondera/båda språkgrupperna). Om staden övergår till sektionsmodellen, föreslår vi att det här förfarandet också tillämpas i Grankulla. I förvaltningsstadgan är det även möjligt att fastställa annat om sammansättningen i gemensamma utskott och sektioner: till exempel vilket organ som utser ledamöterna i sektionen, om sektionens ordförande ska vara ledamot i utskottet, om också andra än ledamöter och ersättare i organet kan väljas till ledamöter i en sektion, om ordförande i utskottet kan vara ledamot i sektionen.

För tillfället behandlas alla ärenden i vardera utskott på det språk som används i utskottet i fråga, inklusive eventuell begäran om omprövning och partsfrågor. Till den del som ett ärende behandlas i båda utskotten översätts texten till det andra språket. För tillfället finns endast ett översättningsskede.

I modellen med ett utskott skulle behandlingsspråket i utskottet främst vara finska (enligt stadens förvaltningsspråk). I sektionerna skulle behandlingen alltid ske på sektionens eget språk.

I modellen med ett utskott kunde det ändå uppstå ärenden som ska behandlas på båda språken i utskottet (till exempel ett ärende som behandlats i sektionen som första instans, begäran om omprövning av ett tjänsteinnehavarbeslut eller eventuella partsärenden som ingår i utskottets uppgifter att behandla).

 Dessutom har varje ledamot i utskottet rätt att i enlighet med 28 § i språklagen använda finska eller svenska vid sammanträden. Det här ställer annorlunda krav på sammansättningen och/eller översättningsbehovet än i den nuvarande modellen med två utskott.

I sektionsmodellen ingår i utskottets befogenheter att behandla ärenden som berör språkgruppen utöver utskottet även i sektionen, vilket skulle förlänga ärendenas behandlingstider och öka översättningsbehovet. Vi kan utgå ifrån att översättningsbehovet skulle öka i sektionsmodellen jämfört med modellen med två utskott och vi måste beakta att bildningssektorn inte har en egen översättare utan stödjer sig mot allmänna förvaltningens översättarresurs (1,5 årsverken), såsom även de andra sektorerna. Användningen av utomstående översättningstjänster skulle orsaka extra kostnader.

Översättningsbehovet och separata behandlingar i sektionerna skulle förlänga behandlingstiden, vilket kan visa sig särskilt utmanande i behandlingen av budgeten. Det finns också för övrigt många ärenden som är antingen språkbundna eller berör språkgruppen på det sättet att det måste behandlas i sektionen. Till den del som ett ärende i sektionsmodellen behandlas i endast ett organ (antingen utskottet eller sektionen), skulle behandlingstiden givetvis kunna försnabbas jämfört med nu. Vi kan konstatera att ganska många av ärendena som behandlats i utskotten år 2023 i sektionsmodellen kunde anses kräva en behandling i sektionen.

Eftersom vi också kan lösa de eventuella utmaningarna med den nuvarande verksamhetsmodellen på annat sätt och för att sektionsmodellen anses försvaga stadens starka tvåspråkighet, föreslår vi inga ändringar i förvaltningsstadgan i det här avseendet.

Om staden beslutar att övergå till sektionsmodellen, måste vi även slå fast vilka ärenden som ska beslutas om i utskottet och sektionerna. Det här har de enskilda kommunerna löst utifrån situationen i den egna kommunen. Grunden för det här bör också utgå från de fastslagna befogenheterna i förvaltningsstadgan.

Vi kan konstatera att i den nuvarande utskottsmodellen är uppgifterna och beslutsfattandet tydliga i förhållande till varandra. I sektionsmodellen kan det finnas plats för olika tolkningar mellan sektionernas och utskottets befogenheter trots så välformulerade skrivelser som möjligt.

Utifall att staden beslutar att övergå till sektionsmodellen presenteras i bakgrundsmaterial 1 behövliga ändringar till den nu reviderade versionen av förvaltningsstadgan som är under behandling. Ändringarna skulle träda i kraft först i början av nästa fullmäktigeperiod. Således är det möjligt att separat träffa ett avgörande om till exempel en del av de nödvändiga ändringarna, såsom befogenhetsfrågorna, senare under hösten.

I det här sambandet är det också möjligt att utförligt behandla hela den förvaltningsorganisatoriska strukturen inom bildningssektorn med betoning på välfärdsarbetet. Därför föreslår vi att om staden beslutar att övergå till sektionsmodellen, så fattas beslut om att återkomma på hösten till befogenhetsfrågorna och övriga alternativ som berör den förvaltningsorganisatoriska strukturen inom bildningssektorn. Som bakgrundsmaterial finns ett utkast till alternativa modeller för den förvaltningsorganisatoriska strukturen (bakgrundsmaterial 2) och i huvuddrag ändringarna i förvaltningsstadgan på basis av den nu reviderade versionen av förvaltningsstadgan som är under behandling (bakgrundsmaterial 3). I modellen skulle det nya utskottet för fostran och välfärd ha en stark sektorsövergripande ställning inom bildningssektorn. Antalet organ förblir detsamma, men modellen ger en liten kostnadsbesparing jämfört med nuvarande modell och modellen som presenteras i bakgrundsmaterial 1. Välfärdsarbetet består inte endast av idrott, kultur, bibliotekstjänster, ungdomstjänster och medborgarinstitutets tjänster, utan fostran och utbildning är centrala i främjandet av delaktighet och välbefinnande i samhället. Bildning och välbefinnande är faktorer som stärker varandra och de bildar en grund för hållbar utveckling av individer och samhället. Bildning ger kunskaper, färdigheter och möjligheter som förbättrar välbefinnandet och välbefinnande skapar gynnsamma och stabila förhållanden för en individs lärande. Det här skulle omsättas väl i praktiken genom att bilda ett nytt utskott för bildning och välfärd.

Strukturen i förslaget till revideringen av förvaltningsstadgan

I bilaga 1 presenteras uppdateringarna i två spalter på det sättet att i den vänstra spalten finns bestämmelserna i den gällande förvaltningsstadgan och i den högra motsvarande bestämmelser som vi föreslår att revideras. De ändrade avsnitten är utmärkta med gult och avförda delar är överstrukna. De delar som är flyttade direkt från ett ställe till ett annat i förvaltningsstadgan eller de avsnitt som är flyttade till förvaltningsstadgan från stadens andra anvisningar (allmänna upphandlingsanvisningar, STS 12.12.2012 och anvisningarna för intern kontroll, STS 12.6.2013 och 26.1.2015) är utmärkta med grönt.

På grund av revideringen kommer numreringen av paragraferna delvis att ändras. I beredningstexten hänvisar vi i det här skedet ändå till de existerande paragrafnumren, den slutliga numreringen granskar vi efter att stadsfullmäktige har godkänt den reviderade förvaltningsstadgan. Med tanke på framtida granskningar föreslår vi att vi frångår kutymen att hänvisa till paragrafer och hänvisar i fortsättningen till det stycke som ärendet berör.

Ändringsförslag som berör personalen (kapitel 6 och 8)

Kapitlet som behandlar stadens personal har länge haft samma innehåll. I samband med den föregående större uppdateringen år 2020 gjordes närmast ändringar av teknisk karaktär i kapitlet. I ändringsförslagen syns därför även behov som kommit fram i den operativa verksamheten.

Formuleringarna om stadens lönesystem är gammalmodiga och beaktar inte att i fråga om kollektivavtalen (AKTA, UKTA, TS och TIM-AKA) som staden tillämpar har uppgiftsspecifika löner med lönekoder fastställts. Dessa följer staden och använder vid anställning av nya anställda. Lönetabellen granskas årligen och alltid i samband med allmänna förhöjningar eller justeringspottar. Uppdateringen av löneanvisningarna ingår naturligt i personalsektionens uppgifter, såsom även övriga ersättningar eller personalförmåner som betalas till personalen. Bestämmelserna om personalsektionens befogenheter är i praktiken helt omarbetade, samma gäller delvis också bestämmelserna om personaldirektörens befogenheter. Målet är att beskriva befogenhetsfrågorna tydligare än hittills. Ändringarna som berör lönesystemet syns även i 36 §.

Stadsstyrelsen skulle fortsättningsvis inrätta tjänster eller uppgifter i arbetsavtalsförhållande, men i fortsättningen främst i samband med behandlingen av budgeten. Mitt under året ska enligt förslaget endast nya ordinarie tjänster behandlas av stadsstyrelsen. I fråga om befattningar föreslår vi att befogenheten överförs på stadsdirektören. I övrigt föreslår vi endast ändringar av teknisk karaktär i dessa bestämmelser.

Enligt mallen för förvaltningsstadga presenterar Kommunförbundet nya bestämmelser i 31 § och efter 32 §.

Vi föreslår vissa principiella ändringar i bestämmelserna om rekrytering. Eftersom ekonomidirektören och personaldirektören inte är sektordirektörer föreslår vi att stadsstyrelsen även i fortsättningen bestämmer valet av dem. Den nuvarande formuleringen om stadsstyrelsens befogenheter är föråldrad, ologisk och baserar sig på en tidigare situation då allmänna förvaltningen inte var en egen sektor. I förvaltningsstadgan föreslås nu att vi inom alla sektorer övergår till en och samma konsekventa verksamhetsform som även tillämpas brett på annat håll, där den som står ovanför den närmaste chefen i regel utser personen som väljs till en uppgift enligt den så kallade principen ”chefens chef”.

Vi föreslår en ändring av befogenheterna i punkten om beslut om ledigheter (§ 37) så att befogenheterna är bättre lämpade för den operativa verksamhetens behov.

Vi har flyttat bestämmelserna om ställföreträdande från andra delar i förvaltningsstadgan till kapitlet om personalärenden.

Uppsägningar som arbetsgivaren gör är lyfta till en högre nivå än tidigare.

Språkkunskaper som krävs av personalen behandlas i kapitel 8. Vi föreslår en lindring av språkkunskapskraven (§ 48) på grund av situationen på arbetsmarknaden och för att göra arbetsplatsen mer lockande. Förslaget skapar samtidigt en kompromiss till de motsatta åsikterna som kom fram i anvisningarna.

De övriga ändringarna i de ovannämnda kapitlen är närmast av teknisk karaktär.

Bestämmelser i förvaltningsstadgan om tjänsteinnehavarnas särskilda beslutanderätt (kapitel 3)

Vi har gjort ett tillägg om tjänsteinnehavarnas särskilda beslutanderätt i slutet av kapitel 3 i förvaltningsstadgan. I bestämmelsen har vi sammanfattat de befogenheter som stadsstyrelsen godkänt i de allmänna upphandlingsanvisningarna och anvisningarna för intern kontroll, delvis med vissa preciseringar. De gällande bestämmelserna (om bland annat avbrytandet av en upphandling, uppsägning av ett upphandlingsavtal, beslut om optioner) är överförda direkt från anvisningarna med undantag av nedanstående avsnitt.

-          För stadsdirektören och sektordirektören har vi ändrat hänvisningen om den högsta nedre gränsen för nationella upphandlingar (numera 500 000 euro) till det nationella tröskelvärdet för byggnadsentreprenader (150 000 euro, vilket motsvarar summan i upphandlingsanvisningarna då de trädde i kraft).

-          För resultatområdescheferna har vi höjt beslutanderätten om upphandling av varor och tjänster till det nationella tröskelvärdet (förändring 30 000 euro till 60 000 euro).

-          För resultatenhetscheferna har vi höjt befogenheterna från 10 000 euro till 30 000 euro och dessutom tillagt befogenheter av fastställd nödvändighet till sådana som har en tjänst direkt under resultatområdeschefen inom samhällstekniska sektorn och som självständigt fungerar som ansvariga för investeringsprojekt.

-          Alla sektordirektörer har fått utökade befogenheter att göra vissa upphandlingar av varor och material för dagligt bruk och ingå ramavtal för dem. Tidigare har endast sektordirektören för allmänna förvaltningen haft rätt att göra det. Å andra sidan har vi lämnat investeringarna utanför befogenheterna.

-          Vi har även gjort en motsvarande utvidgning i fråga om deltagande i samordnad upphandling med förutsättningen att det inte handlar om en ändring av verksamheten.

-          Vi har gett mer omfattande befogenheter än de ovannämnda att göra minikonkurrensutsättningar inom konkurrensutsatta ramavtal.

-          Vi har gett mer omfattande befogenheter än tidigare att delta i samordnad upphandling (till exempel Hansel).

-          Vi har centraliserat befogenheterna för avskrivningar av fordringar och befrielse från dem till ekonomidirektören i stället för att som tidigare ha parallella alternativ. Ändringen motsvarar den nuvarande praxisen.

Övriga förslag på ändringar av förvaltningsstadgan

Vi föreslår granskningar av förvaltningsstadgan utgående från Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga (§ 2, 5, 17, 56, 73, 84, 112, 114, 128, 131, 134 och rubriken i kapitel 7). Dessutom har vi tillagt en ny bestämmelse i slutet av förvaltningsstadgan.

Vi föreslår även en del korrigeringar av teknisk karaktär i förvaltningsstagdan. Korrigeringarna beror på språkliga, stilistiska och struktureringsmässiga faktorer samt ett lagstadgat eller i praktiken uppdagat behov att precisera vissa frågor. Vi föreslår att överlappande formuleringar och onödiga ställen i förvaltningsstadgan stryks. De här har inte till alla delar presenterats separat i föredragningstexten.

I kapitel 2 om stadens organ har vi lagt till ett nämnande om fullmäktiges valnämnd. I kapitlet finns även ett tillägg om föredragande i centralvalnämnden.

Vi föreslår ett slopande av Esbo stads rätt till en representant i utskotten för undervisning och småbarnspedagogik (i fortsättningen utskotten för fostran och utbildning). Vi kan konstatera att detta är en kvarleva efter avtalat samarbete med Esbo stad om anordnande av grundläggande utbildning, men Esbo stads representationsrätt har inte längre nämnts i avtal som ingåtts år 2005 eller efter det.

I förvaltningsstadgan finns för närvarande bestämmelser om ungdomsfullmäktige separat i samband med fullmäktige. För tydlighetens skull har vi flyttat det här till bestämmelserna om påverkansorgan (§ 11).

Några ledamöter har framfört önskemål om en beredning av ärendet om att en företrädare för ungdomsfullmäktige får delta i stadsstyrelsens sammanträden (STF 19.12.2022). Vi kan konstatera att en företrädare för ungdomsfullmäktige redan nu kan vara närvarande på stadsstyrelsens möten eftersom organet själv kan besluta om övriga personers närvaro- och yttranderätt på sina sammanträden (§ 114). I kommunerna inom huvudstadsregionen och i Västra Nyland har endast Raseborg en ovillkorlig formulering om ungdomsfullmäktiges rätt att utse en företrädare till stadsstyrelsens sammanträden, på annat håll grundar sig en eventuell närvaro på organets eget beslut. Därför föreslår vi att ingen skrivning om ungdomsfullmäktiges närvaro- och yttranderätt på stadsstyrelsens sammanträden görs i förvaltningsstadgan, utan stadsstyrelsen kan om den så anser själv verkställa rätten. Om staden ändå beslutar att göra på ett annat sätt, föreslår vi att närvarorätten inte endast begränsas gällande ärenden och behandlingen av ärenden som omfattas av sekretess, utan organet har även annars möjlighet att begränsa närvaron på grund av karaktären på ett enskilt ärende.

I paragrafen om stadsdirektörens befogenheter (§ 13) föreslår vi tillägg av teknisk karaktär och särskilt tillägg som hör samman med den operativa verksamheten. Därtill finns tillägg om befogenheter som överförts från stadens anvisningar för intern kontroll som stadsstyrelsen godkänt.

Eftersom vidaredelegerad beslutanderätt inte kan ges till andra än personer i tjänsteförhållande, har vi gjort preciseringar om detta i förvaltningsstadgan.

I stadsstyrelsens befogenheter föreslår vi vissa korrigeringar och preciseringar av teknisk karaktär samt preciseringar som beror på reformen av social- och hälsovården och arbets- och näringstjänsterna. Dessutom föreslår vi att fullmäktiges befogenheter i fråga om avgifter för underhåll och renhållning av gator samt byggnadstillsynstaxan överförs på stadsstyrelsen. Godkännandet av övriga taxor ingår i utskottens befogenheter, eller när det gäller allmänna förvaltningens avgifter i stadsdirektörens befogenheter. Som en ny uppgift föreslår vi tillsättandet av en kommitté för mandatfördelning. Syftet är också att tydligare än hittills nämna stadsstyrelsens befogenheter att i konfliktsituationer redan nu besluta om ärenden som ingår i flera utskotts beslutanderätt

Vi föreslår att ett omnämnande om befogenheter i fråga om mottagande av donationer, arv eller testamente läggs till i förvaltningsstadgan (§ 13 stadsdirektören och § 18 stadsstyrelsen).

Vi föreslår en precisering i anslutning till utskottens beslutanderätt i fråga om tillfälliga lokaler eftersom den nuvarande formuleringen i förvaltningsstadgan är svårtolkad (§ 20.7 och samhällstekniska utskottet § 21.2 och § 21.7). Vi har ändrat formuleringen efter inlämnade anvisningar. Även i övrigt är det fråga om preciseringar av den allmänna beslutanderätten som inte ändrar på det nuvarande tillståndet.

Vi föreslår att samhällstekniska utskottet får rätt att ingå arrendeavtal i fråga om mark- och vattenområden för tio år (i stället för nuvarande fem år) och föreslår en överföring av befogenheterna från stadsstyrelsen till samhällstekniska utskottet när försäljningen av en tomt grundar sig på ett tomtarrendeavtal (då köpesumman baserar sig på de överlåtelsevillkor som stadsstyrelsen fastställer årligen). Vi föreslår att alla boende i fortsättningen väljs av samhällstekniska sektorn eftersom personaldirektören föreslår att personaldirektörens beslutanderätt i ärendet upphävs.

Vi har framställt att välfärdsutskottets (i fortsättningen välfärds- och fritidsutskottet) uppgifter och befogenheter preciseras och kompletteras med välfärdsarbetet.

Vi föreslår preciseringar i kapitlet om ekonomi. Vi föreslår att bestämmelserna om intern kontroll flyttas från kapitlet om extern kontroll (§ 57) till kapitel 11.

Vi föreslår att tidsfristen för kallelsen till fullmäktiges sammanträde ändras till fem dagar före mötet i stället för tio och att vi samtidigt frångår utskickandet av en separat tilläggslista (§ 73–74). Behandlingen i fullmäktige föregås alltid av en behandling i ett annat organ och därför är det fortfarande möjligt att sätta sig in i ärendet i mycket god tid.

Vi har uppdaterat förvaltningsstadgan till de delar som berör användningen av digital möteshantering.

Vi har förtydligat bestämmelsen om omröstningsordningen (§ 89), såsom innehållet i kapitel 14 om majoritetsval och proportionella val (i det här fallet har tilläggen/ändringarna markerats med gult eftersom innehållet i övrigt är detsamma fastän ordningen är ändrad).

I bestämmelsen om invånarinitiativ (§ 132) har vi strukit momentet om antal invånare som lägger fram ett initiativ.

Vi föreslår att mötesarvodet för tilläggstimmar (§ 139) slopas.

I fråga om centralvalnämnden föreslår vi att en timersättning som stadsstyrelsen separat fastställer betalas för rösträkning i stället för mötesarvode eftersom rösträkningen pågår anmärkningsvärt längre än organens sedvanliga möten. Arbetet påminner mer om andra valorgans arbete. Å andra sidan bör vi beakta att i framtiden räknar centralvalnämnden rösterna i två val (kommunal- och områdesval) samtidigt.

Behandling i stadsstyrelsen 27.5.2024 (§ 80)

Stadsstyrelsen beslutade under sitt sammanträde 27.5.2024 att göra följande ändringar i utkastet till förvaltningsstadga som utdelades som bilaga till föredragningslistan:

-          från X § på sidan 11 i utkastet stryker vi bestämmelsen: ”I upphandlingar som ingår i ett organs beslutanderätt har stadsdirektören och sektordirektören behörighet att säga upp ett avtal.”

-          Till 109 § på sidan 60 gör vi i enlighet med den gällande förvaltningsstadgan ett tillägg både i rubriken och texten om att organen beslutar om tid och plats för sina sammanträden.

-          Till sidan 71 lägger vi till den nu gällande 139 §: ”För ett sammanträde där en ledamot eller ersättare i organet har varit närvarande över tre timmar, betalas sammanträdesarvodet höjt med 50 procent.”

-          Vi ändrar 141 § på sidan 71 som behandlar årsarvoden så att årsarvodet till fullmäktiges I och II vice ordförande sänks till samma nivå som stadsstyrelseledamöternas årsarvode, alltså från nuvarande 2 650 euro till 1 300 euro.

-          Vi ändrar inte 9.5 § på sidan 4 i utkastet som berör finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik.

-          Vi ändrar inte 9.7 § på sidan 5 i utkastet som berör svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik.

Vi ändrar heller inte namnen på utskotten för undervisning och småbarnspedagogik på andra ställen i förvaltningsstadgan.

Dessutom beslutade stadsstyrelsen att återkomma till hela den organisatoriska helheten inom undervisning och småbarnspedagogik på hösten 2024.

Stadsstyrelsen beslutade att föreslå för fullmäktige att godkänna förvaltningsstadgan med de ovannämnda korrigeringarna och befullmäktigade förvaltningstjänsterna att göra korrigeringar av teknisk och språklig karaktär i förvaltningsstadgan och bakgrundsmaterialet före behandlingen i fullmäktige.

Av protokollet framgår noggrannare vilka ändringsförslag som lades fram och vilka omröstningar som förrättades under sammanträdet.

Som bilaga 1 finns utkastet till reviderad förvaltningsstadga som vi omarbetat på basis av stadsstyrelsens beslut.

Stadsstyrelsen:

Stadsfullmäktige beslutar att godkänna den bifogade reviderade förvaltningsstadgan och befullmäktigar tjänsteinnehavarna att efter beslutsfattandet genomföra ändringarna i förvaltningsstadgan som orsakas av paragrafnumreringen.

Dessutom beslutar fullmäktige att den ändrade förvaltningsstadgan träder i kraft 1.8.2024. Ett undantag till det här är ändringen i 141 § i förvaltningsstadgan om årsarvodet till fullmäktiges vice ordförande, som träder i kraft från och med början av nästa fullmäktigeperiod 1.6.2025.

..........

Under diskussionen gjordes flera motförslag och i slutet av diskussionen även ett remitteringsförslag.

Motförslag

Ledamot Taisto Miettinen gjorde ett motförslag 8.1 som understöddes av följande ledamöter:

Salminen Mikko J.

Huttunen Jarkko

Wahlstedt Virva

Tuohioja Pauli

Häyrinen-Immonen Ritva

Pesonen Juha

Palojoki Risto

Lehmuskoski Tuula

”8.1 Komplettering av beslutet (Miettinen Taisto)

Dessutom beslutade stadsfullmäktige att återkomma till hela den organisatoriska helheten inom undervisning och småbarnspedagogik på hösten 2024 i enlighet med stadsstyrelsen beslut.”

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag 8.2 som understöddes av följande ledamöter:

Villa Sami

Wahlstedt Virva

Salminen Mikko J.

Häyrinen-Immonen Ritva

Rintamäki-Ovaska Tiina

Kurkela Heikki

Huttunen Jarkko

Palojoki Risto

Tuohioja Pauli

”8.2 Nytt motförslag (Mollgren Satu)

Av stadsdirektören krävs goda muntliga och skriftliga kunskaper i båda inhemska språken.”

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag 8.3 som understöddes av följande ledamöter:

Villa Sami

Salminen Mikko J.

Kurkela Heikki

Wahlstedt Virva

Huttunen Jarkko

Palojoki Risto

Tuohioja Pauli

Rintamäki-Ovaska Tiina

”8.3 Nytt motförslag (Mollgren Satu)

Av bildningsdirektören krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i det ena inhemska språket och goda i det andra inhemska språket.”

Det konstaterades att ledamot Patrick Nysten drog tillbaka sitt motförslag 8.4 som syns i det digitala mötessystemet vid det här ärendet.

Ledamot Fredrik Waselius gjorde ett motförslag 8.5 som understöddes av följande ledamöter:

Rehn-Kivi Veronica

Hammarberg Johanna

Westermarck Susanna

Lerche Jessica

Löfstedt-Söderholm Gunilla

Colliander-Nyman Nina

Sederholm Camilla

”8.5 § 48 Krav på språkkunskaper hos personalen Punkt 2 (Waselius Fredrik)

"Av undervisningschefen krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i båda de inhemska språken." "Opetuspäälliköltä vaaditaan molempien kotimaisten kielten erinomaista suullista ja kirjallista taitoa"

Ledamot Fredrik Waselius gjorde ett motförslag 8.6 som understöddes av följande ledamöter:

Rehn-Kivi Veronica

Westermarck Susanna

Hammarberg Johanna

Löfstedt-Söderholm Gunilla

Lerche Jessica

Colliander-Nyman Nina

Nysten Patrick

Waselius Lulu

Nuutinen Saana

”8.6 §139 Arvode för tilläggsstimmar (Waselius Fredrik)

Stryks: § 139 Arvode för tilläggstimmar För ett sammanträde där en ledamot eller ersättare i organet har varit närvarande över tre timmar, betalas sammanträdesarvodet höjt med 50 procent.

139 § stryks”

Ledamot Saana Nuutinen drog tillbaka sitt motförslag 8.7 som syns i det digitala mötessystemet och ersatte det med ett nytt förslag 8.10. Följande ledamöter understödde förslaget:

Waselius Lulu

Westermarck Susanna

Colliander-Nyman Nina

Vaenerberg Lotta

Hammarberg Johanna

Aitola Minna

”8.10 Nytt motförslag som ersätter förslag 8.7 (Nuutinen Saana)

Eftersom jag vill att vi avgör frågan nu i stället för att flytta beslutet till hösten så föreslår jag ett tillägg i förvaltningsstadgan: 1) när utskotten för undervisning och småbarnspedagogik behandlar likartade ärenden som är av större än ringa betydelse för omfattningen av de tjänster som staden erbjuder eller servicenätverket, ska utskotten förhandla om dessa sinsemellan innan de fattar ett beslut. 2) Punkten som gäller närvaro vid ett sammanträde kompletteras med att en företrädare som utskottet för undervisning och småbarnspedagogik utsett har rätt att närvara vid det andra utskottets för undervisning och småbarnspedagogik sammanträden.”

Ledamot Taisto Miettinen gjorde ett motförslag 8.8 som understöddes av följande ledamöter:

Huttunen Jarkko

Wahlstedt Virva

Tuohioja Pauli

Salminen Mikko J.

”8.8 Sektionsmodellen (Miettinen Taisto)

I fråga om utskotten för undervisning och småbarnspedagogik går vi över till en modell med ett utskott och två sektioner”

Remitteringsförslag

Ledamot Jarkko Huttunen gjorde ett remitteringsförslag 8.9 som understöddes av följande ledamöter:

Miettinen Taisto

Tuohioja Pauli

Kauppila Matti

Villa Sami

Salminen Mikko J.

Palojoki Risto

Pesonen Juha

”8.9 Remittering av ärendet (Huttunen Jarkko)

Ärendet remitteras och behandlas senare”

Ledamot Mikko J. Salminen gjorde ett motförslag 8.11 som ledamot Veronica Rehn-Kivi muntligt understödde. Motförslaget hade följande innehåll:

”8.11 Arvoden till fullmäktiges vice ordförande (Salminen Mikko J.)

Enligt styrelsens förslag.”

Genomförda omröstningar

Eftersom ett understött remitteringsförslag gjordes under diskussionen togs det till omröstning först. Ordförandes omröstningsförslag om att de som understödde fortsatt behandling av ärendet röstar JA och de som understöder en remittering NEJ, godkändes enhälligt.

I den genomförda omröstningen röstade 18 ledamöter för fortsatt behandling av ärendet och 16 för en remittering och en ledamot röstade blankt. Hur ledamöterna röstade framgår av protokollets bilaga 2 som är en rapport över röstningsresultatet från det elektroniska mötessystemet.

Därmed fortsatte behandlingen av ärendet.

Fullmäktige kunde inte nå enighet om motförslagen 8.1, 8.2, 8.3, 8.5, 8.6, 8.8 och 8.10 och därför genomfördes omröstningar om dessa.

Ordförande föreslog en omröstningsordning med omröstning om motförslagen 8.2, 8.3, 8.5 och 8.6 som gäller enskilda bestämmelser först. Dessa ställdes i varje omröstning en åt gången mot stadsstyrelsen grundförslag. Ordförandes förslag om omröstningsordning godkändes enhälligt. Ordförandes omröstningsförslag och hur ledamöterna röstade i varje omröstning framgår av bilaga 2 som är en rapport över röstningsresultatet från det elektroniska mötessystemet.

Ordförandes omröstningsordning och omröstningsförslagen gällande motförslagen 8.1, 8.8 och 8.10, vilka godkändes enhälligt, och hur ledamöterna röstade i varje omröstning framgår av bilaga 2 som är en rapport över röstningsresultatet från det elektroniska mötessystemet.

Mikko J. Salminens och ledamot Veronica Rehn-Kivis motförslag 8.11 godkändes enhälligt.

”8.11 Arvoden till fullmäktiges vice ordförande (Salminen Mikko J.)

Enligt styrelsens förslag.”

Stadsfullmäktige godkände alltså efter omröstningarna följande motförslag:

”8.10 Nytt motförslag som ersätter förslag 8.7 (Nuutinen Saana)

Eftersom jag vill att vi avgör frågan nu i stället för att flytta beslutet till hösten så föreslår jag ett tillägg i förvaltningsstadgan: 1) När utskotten för undervisning och småbarnspedagogik behandlar likartade ärenden som är av större än ringa betydelse för omfattningen av de tjänster som staden erbjuder eller servicenätverket, ska utskotten förhandla om dessa sinsemellan innan de fattar ett beslut. 2) Punkten som gäller närvaro vid ett sammanträde kompletteras med att en företrädare som utskottet för undervisning och småbarnspedagogik utsett har rätt att närvara vid det andra utskottets för undervisning och småbarnspedagogik sammanträden.”

Beslut:

Bilagor:

1. Förslag till ny förvaltningsstadga
2. Rapport över röstningsresultat
3. Förvaltningsstadga, godkänd av fullmäktige 17.6.2024

Bakgrundsmaterial:

1. Presentation av ändringarna om staden beslutar att övergå till sektionsmodellen
2. Alternativ förvaltningsorganisatorisk modell
3. Utkast till eventuella förvaltningsorganisatoriska ändringar inom bildningssektorn