Dynasty tietopalvelu Haku RSS Kauniaisten kaupunki

RSS-linkki

Kokousasiat:
https://kauniainen10fi.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Kokoukset:
https://kauniainen10fi.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 18.12.2023/Pykälä 73





Förslag till budget 2024 och ekonomiplan 2024–2026 samt investeringsplan 2024–2028

 

STF 18.12.2023 § 73  

 

293/02.02.00.00/2023  

 

Mer information:

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

redovisningsplanerare Pauliina Aurala, tfn 050 411 1428

fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller fler år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

 

Stadsstyrelsen gav 29.5.2023 direktiv för upprättande av budgeten till utskotten. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

 

I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimension­eringen under planperioden. I kalkylen ska även eventuella pensioneringars inverkan beaktas.

 

I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2024–2028. Investeringsprogrammet kommer att granskas separat.

 

I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens utvecklingsstrategi, som bygger på Grankulla stads strategi 2023–2030, godkänd av fullmäktige 25.4.2022. Staden ställer upp årliga kvantifierbara mål i samband med att budgeten för respektive år godkänns. Sektorerna bearbetar och preciserar sina mål för budgetåret på basis av det ovannämnda.

 

För driftsekonomidelen har sektorspecifika ramar fastställts. I siffrorna har överföringen av kost- och rengöringsservicen från allmänna förvaltningen till samhällstekniken beaktats.

 

Beredningen av ramarna har utgått från budgeten 2022. Sektorerna har fört fram ändringsbehov jämfört med budgeten 2022. Kostnadstilläggen år 2023 finns främst inom bildningssektorn (ca 1,7 miljoner euro). De största kostnadstilläggen inom bildningssektorn kommer från småbarnspedagogiken (ca 659 000 euro), finska utbildningsväsendet (ca 503 000 euro), svenska utbildningsväsendet (ca 159 000 euro) samt kultur och fritid (ca 350 000 euro). Kostnadstilläggen inom kultur och fritid består till största delen av interna hyror (ungdomsgården 320 000 euro). I övrigt påverkar flera olika faktorer tilläggen. Särskilt fokus har legat på finska utbildningsväsendet där extra resurser riktas i synnerhet till den grundläggande utbildningen.

 

Kostnadstilläggen 2024 finns främst inom bildningssektorn och samhällstekniken. De största kostnadstilläggen inom bildningssektorn utgörs av småbarnspedagogiken (180 600 euro), finska utbildningsväsendet (175 000 euro) och svenska utbildningsväsendet (111 000 euro). Tilläggen består av flera olika faktorer.

 

De största kostnadstilläggen inom samhällstekniken kommer från ökningen av HRT:s kommunandel (200 000 euro) och prisökningen på råvaror och rengöringsmedel inom kost- och rengöringsservicen (145 000 euro).

 

De största ändringarna på inkomstsidan kommer från försäljningen av markegendom (inom samhällstekniken) som minskar avsevärt från budgeten 2023 (1 238 375 euro) eftersom stadshusets område inte verkställs.

 

Löneförhöjningarna har beaktats vid beredningen av ramen så att ändringen från budgeten 2023 har lagts ovanpå lönekostnaderna år 2024.

 

Ett flerårigt balanseringsprogram bör göras upp under hösten 2023 för att på längre sikt åter kunna få stadens ekonomi i balans. Balanseringsprogrammet ska ge riktlinjer för åtgärder och tidsschema som grund för arbetet med att få ekonomin i balans och uppnå en plus minus noll nivå på det strukturella resultatet.

 

Utskotten har godkänt sina budgetförslag under hösten.

 

Ekonomin försämras avsevärt under år 2024. Både verksamhetsbidraget och årsbidraget är märkbart lägre än i budgeten 2023. Resultatet för räkenskapsperioden 2024 uppvisar ett rejält underskott. År 2024 minskar stadens skatteintäkter jämfört med år 2023.

 

Det här beror på att skatteintäkterna släpar efter en aning och under år 2023 kommer ännu en del skatteintäkter att redovisas med den högre skatteprocenten som gällde under år 2022. Uppskattningen av skatteintäkterna i budgeten baserar sig på Kommunförbundets prognos.

 

Statsandelarna bygger på Finansministeriets kommunspecifika preliminära statsandelsberäkning för år 2024. Statsandelarna omfattar ersättningar för förlorade skatteintäkter. De slutgiltiga besluten om statsandelarna år 2024 fattas vid utgången av år 2023.

 

Investeringsutgifterna uppgår till 16,7 miljoner euro år 2024. De mest anmärkningsvärda investeringarna är stadsbanan (6,4 miljoner euro) och cykelleden Baana (2,9 miljoner euro).

 

Stadsstyrelsen behandlade budgeten 27.11.2023. Som en del av budgetbehandlingen behandlade stadsstyrelsen också ett antal sparförslag, varav stadsstyrelsen godkände att inkludera följande i budgetförslaget som presenteras för stadsfullmäktige: bestående inbesparingar på cirka 1,8 miljoner euro, inbesparingar av engångskaraktär på cirka 255 000 euro och intäkter av engångskaraktär på cirka 4,6 miljoner euro. Här kan vi konstatera att alla inbesparingar samt intäkter av engångskaraktär inte kommer att verkställas under år 2024, vilket framför allt gäller intäkter av engångskaraktär som huvudsakligen realiseras först år 2025 eller senare. De ändringar och sparförslag som stadsstyrelsen godkände 27.11.2023 § 206 delas ut som bakgrundsmaterial.

 

Budgetförslaget finns som bilaga 1.

 

Stadsstyrelsen:

 

Fullmäktige godkänner budgeten för 2024, ekonomiplanen för 2024–2026 och investeringsplanen för 2024–2028.

..........

 

I enlighet med ordförandens förslag som godkändes enhälligt i början av mötet behandlades det här ärendet som sista ärende under sammanträdet.

 

I början av diskussionen höll ledamot Fredrik Waselius SFP, ledamot Satu Mollgren Samlingspartiet och Suvi Kiesiläinen De Gröna gruppanföranden på sina partiers vägnar. Det antecknades även att i slutet av diskussionen kom stadsstyrelsens ordförande Veronica Rehn-Kivi med ett inlägg på stadsstyrelsens vägnar.

 

Ekonomidirektör Mikael Boström och stadsdirektör Christoffer Masar redogjorde för ärendet.

 

Stadsdirektören gjorde i enlighet med stadsstyrelsens beslut 27.11.2023 § 169 ett tillägg till budgetförslaget som finns som bilaga till föredragningslistan. Tillägget gällde tabellen med bildningsväsendets strategiska åtgärder år 2024 som finns i budgetboken på sidan 67, punkt 3.1. Strategiskt mål: Helhetsbetonat välbefinnande / strategisk åtgärd: Tillgängliga och jämställda tjänster / Indikator för åtgärden, måttenhet och beskrivning 2, tillägg: ”Andelen deltagare bland vårdnadshavare som talar ett annat modersmål än finska eller svenska i föräldrakvällar och andra evenemang som skolorna eller småbarnspedagogiken riktar till vårdnadshavare (%)”.Organisationsnivå som följer upp indikatorn för den här åtgärden: SOVV och SUUS.

 

Således drog ledamot Suvi Kiesiläinen tillbaka sitt motförslag (9.1) med samma innehåll.

 

Motförslag och klämförslag

 

Utifrån ordförandens förslag framskred diskussionen systematiskt enligt kapitlen i budgetförslaget. Under diskussionen gjorde ledamöterna följande motförslag som refereras nedan. Numren hänvisar till numreringen i det elektroniska mötessystemet (9.2–9.22). Motförslag nr 9.11 hade strukits före behandlingen.

 

Sidorna 7–13 i budgetförslaget, Grankulla stads strategi

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Ant-Wuorinen, Tuohioja, Pesonen, Palojoki, Wahlstedt, Häyrinen-Immonen, Tupamäki och Lehmuskoski. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.2 Tillägg på sidan 11 (Mollgren Satu)

 

På sidan 11 tilläggs efter texten ”Identifiering och beskrivning av huvudprocesserna inom stödtjänsterna” i kolumnen Indikator för åtgärden, mätenhet och beskrivning 2 följande text: ”samt optimal struktur inom organisationen och inom stöd- och förvaltningstjänsterna”.

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Villa, Pesonen, Palojoki, Ant-Wuorinen, Tuohioja, Wahlstedt och Tupamäki. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.3 Ytterligare ett tillägg på sidan 11 (Mollgren Satu)

 

På sidan 11 tilläggs under målet 1.1 följande strategiska åtgärd: ”Utredning av ägarförhållandena i social- och hälsovårdens fastigheter/lokaler och vilka föresatserna är”.

 

Sidorna 65–72 i budgetförslaget, Bildningssektorn

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Wahlstedt, Tuohioja, Rintamäki-Ovaska, Kiesiläinen, Nuutinen, Kauppila, Ant-Wuorinen, Pesonen och Tupamäki. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.4 Tillägg på sidan 67 (Mollgren Satu)

 

s. 67 De strategiska åtgärderna under mål 3.3 förtydligas och delas upp i två separata punkter och stadsstyrelsen läggs till som organisationsnivå för uppföljning av åtgärderna. Dessutom läggs följande text till under indikatorn för åtgärden: ”Principerna för elevspecifik budgetering styr arbetet i fråga om de ekonomiska ramarna för utbildningen”.

 

Sidorna 74–77 i budgetförslaget, Småbarnspedagogik

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Tuohioja, Palojoki, Tupamäki, Wahlstedt och Kiesiläinen. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.5 Kommuntillägget till stöd för privat vård av barn s. 76 (Mollgren Satu)

 

s. 76 Punkten som lagts till efter utskottsbehandlingen och som inte innehåller någon konsekvensbedömning stryks: ”Kommuntillägget för stödet för privat vård avlägsnas från andra vårdformer än daghemsvård (inbesparing).” Och den föreslagna summan på 8 000 euro i anslagen till småbarnspedagogiken läggs till.

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Rintamäki-Ovaska, Kiesiläinen, Nuutinen, Palojoki, Tupamäki, Wahlstedt, L. Waselius och Tuohioja. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.6 Kommuntillägget till stöd för privat vård av barn s. 76 (Mollgren Satu)

 

s. 76 Punkten som lagts till efter utskottsbehandlingen utan konsekvensbedömning och som gäller avskaffning av kommuntillägget till hemvårdsstödet ändras på följande sätt: ”Kommuntillägget på 160 euro/månad till stöd för hemvård av barn betalas från och med 1.8.2024 endast för familjens yngsta barn som är under 1,5 år.” Och 200 000 euro läggs till i budgeten för småbarnspedagogiken.

 

Ledamot Nina Colliander-Nyman gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Stolt, Löfstedt-Söderholm, Hammarberg, Sederholm och Häyrinen-Immonen. Motförslaget hade följande innehåll (avvikande från det som antecknats i det elektroniska omröstningssystemet, ströks den felaktiga årliga inbesparingen på 43 440 euro från förslaget):

 

9.16 Hemvårdstödets kommuntillägg, s 76 (Colliander-Nyman Nina)

 

Strykning: ”Avskaffandet av hemvårdsstödets kommuntillägg fr.o.m. 1.8.2024, inbesparing totalt 60 000 euro (1.8–31.12.2024, 5 mån.)”

Ny text: ”Sänkning av hemvårdsstödets kommuntillägg till 160 euro fr. o. m. 1.8.2024.”

 

Ledamot Jessica Lerche gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Löfstedt-Söderholm, Colliander-Nyman, Vaenerberg och Sederholm. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.8 Tillägg småbarnspedagogik, sid 76 tillägg under de mest betydande åtgärderna år 2024, efter punkten; Vi säkerställer tillräckliga resurser för att integrera... (Lerche Jessica)

 

sid 76 (under de mest betydande åtgärderna åtgärderna): Vi säkerställer tillräckliga resurser att integrera barn med utländsk bakgrund och för att stöda deras språkutveckling. TILLÄGG: Särskilt läggs vikt att uppmärksammagöra och främja integration på svenska.”

 

Ledamot Suvi Kiesiläinen gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Stolt, Sederholm, L. Waselius, Lerche, Rintamäki-Ovaska, Nuutinen, Häyrinen-Immonen, Ant-Wuorinen, Wahlstedt, Pesonen, Westermarck och Colliander-Nyman. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.17 Placeringen av den öppna familjeverksamheten / ändring (Kiesiläinen Suvi)

 

I texten högst upp på sidan 76 stryks ”inom småbarnspedagogikens servicenätverk” och tilläggs ”i andra lokaler”, alltså den nya formuleringen är Placeringen av den öppna familjeverksamheten i andra lokaler utreds under planeringsperioden”

 

Ledamot Suvi Kiesiläinen gjorde följande motförslag:

 

9.20 på s. 76 stryks ”och halva Parkgränden” (Kiesiläinen Suvi)

 

På s. 76 stryks ”och halva Parkgränden” i fråga om minskningen i intern hyra.

 

Motförslaget förföll på grund av bristande understöd.

 

Sidorna 78–85 i budgetförslaget, Finskspråkig och svenskspråkig utbildning

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Rintamäki-Ovaska, Nuutinen, Kiesiläinen, L. Waselius, Pesonen, Tuohioja, Kauppila, Häyrinen-Immonen, Wahlstedt och Palojoki. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.7 Tillägg till den finskspråkiga grundläggande utbildningen (Mollgren Satu)

 

s. 78 Till den finskspråkiga grundläggande utbildningen läggs 21 000 euro till för en resurslärare inom grundläggande utbildning och texterna på s. 79, 81 och 95 ändras enligt detta.

 

Ledamot Susanna Westermarck gjorde ett motförslag som understöddes av Lerche, Hammarberg, Colliander-Nyman, Löfstedt-Söderholm, Stolt, L. Waselius, Palojoki, Pesonen, Nuutinen, Tuohioja, Kiesiläinen, Wahlstedt, Ant-Wuorinen, Sederholm och Stenberg. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.12 Tillägg s. 80 och 84, i texten kring tyngdpunkter i verksamheten år 2024, under inslaget kring psykiskt och fysiskt välmående skulle andra bollen nu låta såhär: (Westermarck Susanna)

 

Antimobbningsprogrammet i Grankulla verkställs (14 åtgärder mot mobbning). Särskild vikt läggs vid resultatuppföljningen av antimobbningprogrammet och säkerställandet att mobbningen alltid upphör.

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde följande motförslag som understöddes av ledamöterna Kauppila och Miettinen:

 

9.18 Storleksbegränsningar för klasserna inom den grundläggande utbildningen (Mollgren Satu)

 

På s. 80 och 83 ändras texten om storleksgränserna för klasserna: ”En sträng gränsdragning i fråga om gruppstorleken slopas vid bildandet av klasser inom den grundläggande utbildningen, samtidigt beaktas S2-eleverna och stödbehovet.”

 

Ledamot Nina Colliander-Nyman gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Lerche, Stolt, Westermarck, Hammarberg, Sederholm, Löfstedt-Söderholm och Miettinen. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.14 Gruppstorlekar s. 83 (Colliander-Nyman Nina)

 

Strykning av texten "Inom den grundläggande utbildningen ändras storleksgränserna för klasserna från 20-21 elever till 21-25. Ingen inbesparning år 2024."

 

Sidorna 86–90 i budgetförslaget, Välfärdstjänster

 

Ledamot Jessica Lerche gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Vaenerberg, Palojoki, L. Waselius, Tuohioja, Nuutinen, Wahlstedt, Häyrinen-Immonen, Löfstedt-Söderholm och Westermarck. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.9 Tillägg verksamhet sid. 86 (Lerche Jessica)

 

Uppmärksammagöra föräldrar genom alla kanaler (ungdomsarbete, skolor, internet, Kaunis Grani) om vilka riskerna är för unga att vuxna ger rusmedel åt minderåriga ungdomar, såsom att bjuda och köpa alkohol åt sina minderåriga barn.

 

Ledamot Jessica Lerche gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Vaenerberg, Hammarberg, Colliander-Nyman, Löfstedt-Söderholm, Stolt, Palojoki, Sederholm, Nuutinen, Pesonen, Häyrinen-Immonen, Westermarck och Kiesiläinen. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.10 Tillägg s. 88 ungdomstjänsterna (Lerche Jessica)

 

Fortsätta trygga arbetet för tidigt ingripande av kriminalitet och brott bland unga (ss. med hjälp av ankarverksamheten).

 

Ledamot Mikko J. Salminen gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Rintamäki-Ovaska, Palojoki, Tuohioja, Wahlstedt, Kauppila, Pesonen, L. Waselius och Mollgren. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.13 Elektroniskt system för bokning av utrymmen med självbetjäning (Salminen Mikko J.)

 

På s. 86 tilläggs under rubriken ”Verksamhet” följande punkt: ”Utvidgning av det elektroniska systemet för bokning av lokaler så att det omfattar självbetjäning och automatisk betalning.” På motsvarande sätt stryks på s. 87 under rubriken ”Investeringar” punkten ”Anskaffning av ett elektroniskt system för bokning av utrymmen för alla lokaler som staden hyr ut.”

 

Ledamot Taisto Miettinen gjorde följande motförslag som understöddes av ledamöterna Huttunen, Wahlstedt och Ala-Reinikka:

 

9.21 Bidrag till Finlands nationalopera s. 89 (Miettinen Taisto)

 

Utredning om att avskaffa bidraget till Finlands nationalopera.

 

Ledamot Jarkko Huttunen gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Miettinen, Palojoki och Lerche:

 

9.19 Utredning om försäljning av ishallen (Huttunen Jarkko)

 

Ishallen är en anläggning som slösar energi och är dyr att underhålla. s. 87 investeringar.

 

Ledamot Pauli Tuohioja gjorde följande motförslag som understöddes av ledamot Tupamäki:

 

9.22. Art House-stödet till Bio Grani återinförs i budgeten (Tuohioja Pauli)

 

Det är en kulturgärning att bibehålla stödet.

 

Ledamot Sami Villa gjorde följande klämförslag som understöddes av ledamöterna Nuutinen och Mollgren:

 

9.15 Kläm (Villa Sami)

 

Fullmäktige önskar att ifall förutsättningarna för verkställande uppfylls ska staden sträva efter att främja ett projekt som förbättrar trafiksäkerheten på Torpvägen redan under år 2024.

 

Enhälligt godkända motförslag

 

På förslag av ordföranden behandlade fullmäktige motförslagen till budgetförslaget på nytt i den ordning som de står i budgetförslaget.

 

Motförslagen 9.3, 9.9, 9.10, 9.12, 9.13 och klämförslaget 9.15 godkändes enhälligt.

 

Ledamot Jessica Lerche ändrade sitt motförslag 9.8 enligt följande:

 

”9.8 Tillägg småbarnspedagogik, sid 76 tillägg under de mest betydande åtgärderna år 2024, efter punkten; Vi säkerställer tillräckliga resurser för att integrera... (Lerche Jessica)

 

sid 76 (under rubriken de mest betydande åtgärderna, efter punkten Vi säkerställer tillräckliga resurser att integrera barn med utländsk bakgrund och för att stöda deras språkutveckling. TILLÄGG: -- Läggs vikt att uppmärksammagöra och främja integration även på svenska.”

 

Det ändrade motförslaget 9.8 godkändes enhälligt.

 

Genomförda omröstningar

 

Resten av motförslagen 9.2, 9.4, 9.5, 9.6, 9.16, 9.17, 9.7, 9.14, 9.18, 9.21, 9.19 och 9.22 fick inte enhälligt understöd, utan dessa avgjordes genom omröstning.

 

Ordförandens omröstningsförslag godkändes enhälligt i båda omröstningarna. Den omröstningsordning som ordföranden föreslog för den fjärde omröstningen som gällde samma anslag (motförslag 9.6 och 9.16) godkändes enhälligt. Efter att motförslaget 9.16 hade godkänts genomfördes ingen omröstning om motförslag 9.6, eftersom det godkända anslaget i motförslag 9.16 var större än anslaget i motförslag 9.6.

 

Omröstningarna, hur ledamöterna har röstat och resultaten framgår av protokollets bilaga 2 som är en rapport över röstningsresultatet från det elektroniska mötessystemet.

 

De godkända motförslagen finns i bilaga 3.

 

Beslut:

Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag till budget för 2024, ekonomiplan för 2024–2026 samt investeringsplan för 2024–2028 med de ändringar som nämns i protokollets bilaga 3.

Därtill godkände fullmäktige följande kläm:

Fullmäktige önskar att ifall förutsättningarna för verkställande uppfylls ska staden sträva efter att främja ett projekt som förbättrar trafiksäkerheten på Torpvägen redan under år 2024.

 

Bilagor:

Bilaga 1. Budgetförslag 2024

Bilaga 2. Rapport över röstningsresultat

Bilaga 3. Ändringar som fullmäktige godkänt i budgetförslaget 18.12.2023 § 73

 

Bakgrundsmaterial:

Ändringarna i budgetboken 2024, godkända av stadsstyrelsen 27.11.2023 § 206

Sparförslagen, godkända av stadsstyrelsen 27.11.2023 § 206

 


Förslag till budget 2024 och ekonomiplan 2024–2026 samt investeringsplan 2024–2028

 

STF 18.12.2023 § 73  

 

293/02.02.00.00/2023  

 

Mer information:

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

redovisningsplanerare Pauliina Aurala, tfn 050 411 1428

fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller fler år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

 

Stadsstyrelsen gav 29.5.2023 direktiv för upprättande av budgeten till utskotten. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

 

I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimension­eringen under planperioden. I kalkylen ska även eventuella pensioneringars inverkan beaktas.

 

I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2024–2028. Investeringsprogrammet kommer att granskas separat.

 

I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens utvecklingsstrategi, som bygger på Grankulla stads strategi 2023–2030, godkänd av fullmäktige 25.4.2022. Staden ställer upp årliga kvantifierbara mål i samband med att budgeten för respektive år godkänns. Sektorerna bearbetar och preciserar sina mål för budgetåret på basis av det ovannämnda.

 

För driftsekonomidelen har sektorspecifika ramar fastställts. I siffrorna har överföringen av kost- och rengöringsservicen från allmänna förvaltningen till samhällstekniken beaktats.

 

Beredningen av ramarna har utgått från budgeten 2022. Sektorerna har fört fram ändringsbehov jämfört med budgeten 2022. Kostnadstilläggen år 2023 finns främst inom bildningssektorn (ca 1,7 miljoner euro). De största kostnadstilläggen inom bildningssektorn kommer från småbarnspedagogiken (ca 659 000 euro), finska utbildningsväsendet (ca 503 000 euro), svenska utbildningsväsendet (ca 159 000 euro) samt kultur och fritid (ca 350 000 euro). Kostnadstilläggen inom kultur och fritid består till största delen av interna hyror (ungdomsgården 320 000 euro). I övrigt påverkar flera olika faktorer tilläggen. Särskilt fokus har legat på finska utbildningsväsendet där extra resurser riktas i synnerhet till den grundläggande utbildningen.

 

Kostnadstilläggen 2024 finns främst inom bildningssektorn och samhällstekniken. De största kostnadstilläggen inom bildningssektorn utgörs av småbarnspedagogiken (180 600 euro), finska utbildningsväsendet (175 000 euro) och svenska utbildningsväsendet (111 000 euro). Tilläggen består av flera olika faktorer.

 

De största kostnadstilläggen inom samhällstekniken kommer från ökningen av HRT:s kommunandel (200 000 euro) och prisökningen på råvaror och rengöringsmedel inom kost- och rengöringsservicen (145 000 euro).

 

De största ändringarna på inkomstsidan kommer från försäljningen av markegendom (inom samhällstekniken) som minskar avsevärt från budgeten 2023 (1 238 375 euro) eftersom stadshusets område inte verkställs.

 

Löneförhöjningarna har beaktats vid beredningen av ramen så att ändringen från budgeten 2023 har lagts ovanpå lönekostnaderna år 2024.

 

Ett flerårigt balanseringsprogram bör göras upp under hösten 2023 för att på längre sikt åter kunna få stadens ekonomi i balans. Balanseringsprogrammet ska ge riktlinjer för åtgärder och tidsschema som grund för arbetet med att få ekonomin i balans och uppnå en plus minus noll nivå på det strukturella resultatet.

 

Utskotten har godkänt sina budgetförslag under hösten.

 

Ekonomin försämras avsevärt under år 2024. Både verksamhetsbidraget och årsbidraget är märkbart lägre än i budgeten 2023. Resultatet för räkenskapsperioden 2024 uppvisar ett rejält underskott. År 2024 minskar stadens skatteintäkter jämfört med år 2023.

 

Det här beror på att skatteintäkterna släpar efter en aning och under år 2023 kommer ännu en del skatteintäkter att redovisas med den högre skatteprocenten som gällde under år 2022. Uppskattningen av skatteintäkterna i budgeten baserar sig på Kommunförbundets prognos.

 

Statsandelarna bygger på Finansministeriets kommunspecifika preliminära statsandelsberäkning för år 2024. Statsandelarna omfattar ersättningar för förlorade skatteintäkter. De slutgiltiga besluten om statsandelarna år 2024 fattas vid utgången av år 2023.

 

Investeringsutgifterna uppgår till 16,7 miljoner euro år 2024. De mest anmärkningsvärda investeringarna är stadsbanan (6,4 miljoner euro) och cykelleden Baana (2,9 miljoner euro).

 

Stadsstyrelsen behandlade budgeten 27.11.2023. Som en del av budgetbehandlingen behandlade stadsstyrelsen också ett antal sparförslag, varav stadsstyrelsen godkände att inkludera följande i budgetförslaget som presenteras för stadsfullmäktige: bestående inbesparingar på cirka 1,8 miljoner euro, inbesparingar av engångskaraktär på cirka 255 000 euro och intäkter av engångskaraktär på cirka 4,6 miljoner euro. Här kan vi konstatera att alla inbesparingar samt intäkter av engångskaraktär inte kommer att verkställas under år 2024, vilket framför allt gäller intäkter av engångskaraktär som huvudsakligen realiseras först år 2025 eller senare. De ändringar och sparförslag som stadsstyrelsen godkände 27.11.2023 § 206 delas ut som bakgrundsmaterial.

 

Budgetförslaget finns som bilaga 1.

 

Stadsstyrelsen:

 

Fullmäktige godkänner budgeten för 2024, ekonomiplanen för 2024–2026 och investeringsplanen för 2024–2028.

..........

 

I enlighet med ordförandens förslag som godkändes enhälligt i början av mötet behandlades det här ärendet som sista ärende under sammanträdet.

 

I början av diskussionen höll ledamot Fredrik Waselius SFP, ledamot Satu Mollgren Samlingspartiet och Suvi Kiesiläinen De Gröna gruppanföranden på sina partiers vägnar. Det antecknades även att i slutet av diskussionen kom stadsstyrelsens ordförande Veronica Rehn-Kivi med ett inlägg på stadsstyrelsens vägnar.

 

Ekonomidirektör Mikael Boström och stadsdirektör Christoffer Masar redogjorde för ärendet.

 

Stadsdirektören gjorde i enlighet med stadsstyrelsens beslut 27.11.2023 § 169 ett tillägg till budgetförslaget som finns som bilaga till föredragningslistan. Tillägget gällde tabellen med bildningsväsendets strategiska åtgärder år 2024 som finns i budgetboken på sidan 67, punkt 3.1. Strategiskt mål: Helhetsbetonat välbefinnande / strategisk åtgärd: Tillgängliga och jämställda tjänster / Indikator för åtgärden, måttenhet och beskrivning 2, tillägg: ”Andelen deltagare bland vårdnadshavare som talar ett annat modersmål än finska eller svenska i föräldrakvällar och andra evenemang som skolorna eller småbarnspedagogiken riktar till vårdnadshavare (%)”.Organisationsnivå som följer upp indikatorn för den här åtgärden: SOVV och SUUS.

 

Således drog ledamot Suvi Kiesiläinen tillbaka sitt motförslag (9.1) med samma innehåll.

 

Motförslag och klämförslag

 

Utifrån ordförandens förslag framskred diskussionen systematiskt enligt kapitlen i budgetförslaget. Under diskussionen gjorde ledamöterna följande motförslag som refereras nedan. Numren hänvisar till numreringen i det elektroniska mötessystemet (9.2–9.22). Motförslag nr 9.11 hade strukits före behandlingen.

 

Sidorna 7–13 i budgetförslaget, Grankulla stads strategi

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Ant-Wuorinen, Tuohioja, Pesonen, Palojoki, Wahlstedt, Häyrinen-Immonen, Tupamäki och Lehmuskoski. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.2 Tillägg på sidan 11 (Mollgren Satu)

 

På sidan 11 tilläggs efter texten ”Identifiering och beskrivning av huvudprocesserna inom stödtjänsterna” i kolumnen Indikator för åtgärden, mätenhet och beskrivning 2 följande text: ”samt optimal struktur inom organisationen och inom stöd- och förvaltningstjänsterna”.

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Villa, Pesonen, Palojoki, Ant-Wuorinen, Tuohioja, Wahlstedt och Tupamäki. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.3 Ytterligare ett tillägg på sidan 11 (Mollgren Satu)

 

På sidan 11 tilläggs under målet 1.1 följande strategiska åtgärd: ”Utredning av ägarförhållandena i social- och hälsovårdens fastigheter/lokaler och vilka föresatserna är”.

 

Sidorna 65–72 i budgetförslaget, Bildningssektorn

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Wahlstedt, Tuohioja, Rintamäki-Ovaska, Kiesiläinen, Nuutinen, Kauppila, Ant-Wuorinen, Pesonen och Tupamäki. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.4 Tillägg på sidan 67 (Mollgren Satu)

 

s. 67 De strategiska åtgärderna under mål 3.3 förtydligas och delas upp i två separata punkter och stadsstyrelsen läggs till som organisationsnivå för uppföljning av åtgärderna. Dessutom läggs följande text till under indikatorn för åtgärden: ”Principerna för elevspecifik budgetering styr arbetet i fråga om de ekonomiska ramarna för utbildningen”.

 

Sidorna 74–77 i budgetförslaget, Småbarnspedagogik

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Tuohioja, Palojoki, Tupamäki, Wahlstedt och Kiesiläinen. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.5 Kommuntillägget till stöd för privat vård av barn s. 76 (Mollgren Satu)

 

s. 76 Punkten som lagts till efter utskottsbehandlingen och som inte innehåller någon konsekvensbedömning stryks: ”Kommuntillägget för stödet för privat vård avlägsnas från andra vårdformer än daghemsvård (inbesparing).” Och den föreslagna summan på 8 000 euro i anslagen till småbarnspedagogiken läggs till.

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Rintamäki-Ovaska, Kiesiläinen, Nuutinen, Palojoki, Tupamäki, Wahlstedt, L. Waselius och Tuohioja. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.6 Kommuntillägget till stöd för privat vård av barn s. 76 (Mollgren Satu)

 

s. 76 Punkten som lagts till efter utskottsbehandlingen utan konsekvensbedömning och som gäller avskaffning av kommuntillägget till hemvårdsstödet ändras på följande sätt: ”Kommuntillägget på 160 euro/månad till stöd för hemvård av barn betalas från och med 1.8.2024 endast för familjens yngsta barn som är under 1,5 år.” Och 200 000 euro läggs till i budgeten för småbarnspedagogiken.

 

Ledamot Nina Colliander-Nyman gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Stolt, Löfstedt-Söderholm, Hammarberg, Sederholm och Häyrinen-Immonen. Motförslaget hade följande innehåll (avvikande från det som antecknats i det elektroniska omröstningssystemet, ströks den felaktiga årliga inbesparingen på 43 440 euro från förslaget):

 

9.16 Hemvårdstödets kommuntillägg, s 76 (Colliander-Nyman Nina)

 

Strykning: ”Avskaffandet av hemvårdsstödets kommuntillägg fr.o.m. 1.8.2024, inbesparing totalt 60 000 euro (1.8–31.12.2024, 5 mån.)”

Ny text: ”Sänkning av hemvårdsstödets kommuntillägg till 160 euro fr. o. m. 1.8.2024.”

 

Ledamot Jessica Lerche gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Löfstedt-Söderholm, Colliander-Nyman, Vaenerberg och Sederholm. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.8 Tillägg småbarnspedagogik, sid 76 tillägg under de mest betydande åtgärderna år 2024, efter punkten; Vi säkerställer tillräckliga resurser för att integrera... (Lerche Jessica)

 

sid 76 (under de mest betydande åtgärderna åtgärderna): Vi säkerställer tillräckliga resurser att integrera barn med utländsk bakgrund och för att stöda deras språkutveckling. TILLÄGG: Särskilt läggs vikt att uppmärksammagöra och främja integration på svenska.”

 

Ledamot Suvi Kiesiläinen gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Stolt, Sederholm, L. Waselius, Lerche, Rintamäki-Ovaska, Nuutinen, Häyrinen-Immonen, Ant-Wuorinen, Wahlstedt, Pesonen, Westermarck och Colliander-Nyman. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.17 Placeringen av den öppna familjeverksamheten / ändring (Kiesiläinen Suvi)

 

I texten högst upp på sidan 76 stryks ”inom småbarnspedagogikens servicenätverk” och tilläggs ”i andra lokaler”, alltså den nya formuleringen är Placeringen av den öppna familjeverksamheten i andra lokaler utreds under planeringsperioden”

 

Ledamot Suvi Kiesiläinen gjorde följande motförslag:

 

9.20 på s. 76 stryks ”och halva Parkgränden” (Kiesiläinen Suvi)

 

På s. 76 stryks ”och halva Parkgränden” i fråga om minskningen i intern hyra.

 

Motförslaget förföll på grund av bristande understöd.

 

Sidorna 78–85 i budgetförslaget, Finskspråkig och svenskspråkig utbildning

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Rintamäki-Ovaska, Nuutinen, Kiesiläinen, L. Waselius, Pesonen, Tuohioja, Kauppila, Häyrinen-Immonen, Wahlstedt och Palojoki. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.7 Tillägg till den finskspråkiga grundläggande utbildningen (Mollgren Satu)

 

s. 78 Till den finskspråkiga grundläggande utbildningen läggs 21 000 euro till för en resurslärare inom grundläggande utbildning och texterna på s. 79, 81 och 95 ändras enligt detta.

 

Ledamot Susanna Westermarck gjorde ett motförslag som understöddes av Lerche, Hammarberg, Colliander-Nyman, Löfstedt-Söderholm, Stolt, L. Waselius, Palojoki, Pesonen, Nuutinen, Tuohioja, Kiesiläinen, Wahlstedt, Ant-Wuorinen, Sederholm och Stenberg. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.12 Tillägg s. 80 och 84, i texten kring tyngdpunkter i verksamheten år 2024, under inslaget kring psykiskt och fysiskt välmående skulle andra bollen nu låta såhär: (Westermarck Susanna)

 

Antimobbningsprogrammet i Grankulla verkställs (14 åtgärder mot mobbning). Särskild vikt läggs vid resultatuppföljningen av antimobbningprogrammet och säkerställandet att mobbningen alltid upphör.

 

Ledamot Satu Mollgren gjorde följande motförslag som understöddes av ledamöterna Kauppila och Miettinen:

 

9.18 Storleksbegränsningar för klasserna inom den grundläggande utbildningen (Mollgren Satu)

 

På s. 80 och 83 ändras texten om storleksgränserna för klasserna: ”En sträng gränsdragning i fråga om gruppstorleken slopas vid bildandet av klasser inom den grundläggande utbildningen, samtidigt beaktas S2-eleverna och stödbehovet.”

 

Ledamot Nina Colliander-Nyman gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Lerche, Stolt, Westermarck, Hammarberg, Sederholm, Löfstedt-Söderholm och Miettinen. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.14 Gruppstorlekar s. 83 (Colliander-Nyman Nina)

 

Strykning av texten "Inom den grundläggande utbildningen ändras storleksgränserna för klasserna från 20-21 elever till 21-25. Ingen inbesparning år 2024."

 

Sidorna 86–90 i budgetförslaget, Välfärdstjänster

 

Ledamot Jessica Lerche gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Vaenerberg, Palojoki, L. Waselius, Tuohioja, Nuutinen, Wahlstedt, Häyrinen-Immonen, Löfstedt-Söderholm och Westermarck. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.9 Tillägg verksamhet sid. 86 (Lerche Jessica)

 

Uppmärksammagöra föräldrar genom alla kanaler (ungdomsarbete, skolor, internet, Kaunis Grani) om vilka riskerna är för unga att vuxna ger rusmedel åt minderåriga ungdomar, såsom att bjuda och köpa alkohol åt sina minderåriga barn.

 

Ledamot Jessica Lerche gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Vaenerberg, Hammarberg, Colliander-Nyman, Löfstedt-Söderholm, Stolt, Palojoki, Sederholm, Nuutinen, Pesonen, Häyrinen-Immonen, Westermarck och Kiesiläinen. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.10 Tillägg s. 88 ungdomstjänsterna (Lerche Jessica)

 

Fortsätta trygga arbetet för tidigt ingripande av kriminalitet och brott bland unga (ss. med hjälp av ankarverksamheten).

 

Ledamot Mikko J. Salminen gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Rintamäki-Ovaska, Palojoki, Tuohioja, Wahlstedt, Kauppila, Pesonen, L. Waselius och Mollgren. Motförslaget hade följande innehåll:

 

9.13 Elektroniskt system för bokning av utrymmen med självbetjäning (Salminen Mikko J.)

 

På s. 86 tilläggs under rubriken ”Verksamhet” följande punkt: ”Utvidgning av det elektroniska systemet för bokning av lokaler så att det omfattar självbetjäning och automatisk betalning.” På motsvarande sätt stryks på s. 87 under rubriken ”Investeringar” punkten ”Anskaffning av ett elektroniskt system för bokning av utrymmen för alla lokaler som staden hyr ut.”

 

Ledamot Taisto Miettinen gjorde följande motförslag som understöddes av ledamöterna Huttunen, Wahlstedt och Ala-Reinikka:

 

9.21 Bidrag till Finlands nationalopera s. 89 (Miettinen Taisto)

 

Utredning om att avskaffa bidraget till Finlands nationalopera.

 

Ledamot Jarkko Huttunen gjorde ett motförslag som understöddes av ledamöterna Miettinen, Palojoki och Lerche:

 

9.19 Utredning om försäljning av ishallen (Huttunen Jarkko)

 

Ishallen är en anläggning som slösar energi och är dyr att underhålla. s. 87 investeringar.

 

Ledamot Pauli Tuohioja gjorde följande motförslag som understöddes av ledamot Tupamäki:

 

9.22. Art House-stödet till Bio Grani återinförs i budgeten (Tuohioja Pauli)

 

Det är en kulturgärning att bibehålla stödet.

 

Ledamot Sami Villa gjorde följande klämförslag som understöddes av ledamöterna Nuutinen och Mollgren:

 

9.15 Kläm (Villa Sami)

 

Fullmäktige önskar att ifall förutsättningarna för verkställande uppfylls ska staden sträva efter att främja ett projekt som förbättrar trafiksäkerheten på Torpvägen redan under år 2024.

 

Enhälligt godkända motförslag

 

På förslag av ordföranden behandlade fullmäktige motförslagen till budgetförslaget på nytt i den ordning som de står i budgetförslaget.

 

Motförslagen 9.3, 9.9, 9.10, 9.12, 9.13 och klämförslaget 9.15 godkändes enhälligt.

 

Ledamot Jessica Lerche ändrade sitt motförslag 9.8 enligt följande:

 

”9.8 Tillägg småbarnspedagogik, sid 76 tillägg under de mest betydande åtgärderna år 2024, efter punkten; Vi säkerställer tillräckliga resurser för att integrera... (Lerche Jessica)

 

sid 76 (under rubriken de mest betydande åtgärderna, efter punkten Vi säkerställer tillräckliga resurser att integrera barn med utländsk bakgrund och för att stöda deras språkutveckling. TILLÄGG: -- Läggs vikt att uppmärksammagöra och främja integration även på svenska.”

 

Det ändrade motförslaget 9.8 godkändes enhälligt.

 

Genomförda omröstningar

 

Resten av motförslagen 9.2, 9.4, 9.5, 9.6, 9.16, 9.17, 9.7, 9.14, 9.18, 9.21, 9.19 och 9.22 fick inte enhälligt understöd, utan dessa avgjordes genom omröstning.

 

Ordförandens omröstningsförslag godkändes enhälligt i båda omröstningarna. Den omröstningsordning som ordföranden föreslog för den fjärde omröstningen som gällde samma anslag (motförslag 9.6 och 9.16) godkändes enhälligt. Efter att motförslaget 9.16 hade godkänts genomfördes ingen omröstning om motförslag 9.6, eftersom det godkända anslaget i motförslag 9.16 var större än anslaget i motförslag 9.6.

 

Omröstningarna, hur ledamöterna har röstat och resultaten framgår av protokollets bilaga 2 som är en rapport över röstningsresultatet från det elektroniska mötessystemet.

 

De godkända motförslagen finns i bilaga 3.

 

Beslut:

Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag till budget för 2024, ekonomiplan för 2024–2026 samt investeringsplan för 2024–2028 med de ändringar som nämns i protokollets bilaga 3.

Därtill godkände fullmäktige följande kläm:

Fullmäktige önskar att ifall förutsättningarna för verkställande uppfylls ska staden sträva efter att främja ett projekt som förbättrar trafiksäkerheten på Torpvägen redan under år 2024.

 

Bilagor:

Bilaga 1. Budgetförslag 2024

Bilaga 2. Rapport över röstningsresultat

Bilaga 3. Ändringar som fullmäktige godkänt i budgetförslaget 18.12.2023 § 73

 

Bakgrundsmaterial:

Ändringarna i budgetboken 2024, godkända av stadsstyrelsen 27.11.2023 § 206

Sparförslagen, godkända av stadsstyrelsen 27.11.2023 § 206