Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Pöytäkirja 23.08.2023/Pykälä 39

SUUS 23.08.2023 § 39  

293/02.02.00.00/2023  

Mer information:

ekonomichef Petri Mellanen, tfn 050 378 6711

undervisningschef Maria Ekman-Ekebom, tfn 050 308 6262

fornamn.efternamn@grankulla.fi

STS 14.8.2023 § 127

Stadsstyrelsen fastställde vid sammanträdet 29.5.2023 (§ 87) riktlinjerna för beredningen av budgeten 2024 och ekonomiplanen 2024–2026 enligt föredragningen och godkände bilagda inkomst- och utgiftsram för sektorerna. Dessutom förutsätter stadsstyrelsen att bildningens interna ram förs till stadsstyrelsen för godkännande innan utskottens budgetbehandling. Budgeten för utbildning ska baseras på barnspecifik budgetering.

I bildningens budgetprocess har man bett resultatområdena att cheferna för resultatenheterna ska ge resultatsenhetsvisa förslag till behov under budgetåret 2024. Bildningsdirektören har gått igenom förslagen tillsammans med cheferna för resultatområdena och bestämt vilka behov han ska presentera för stadsdirektören i budgetprocessen.

Inom den interna ramen för bildningen har beaktats utgångsvärdena enligt budgeten 2023. Dessutom har budgetförändringar för 2024 samt löneförhöjningar och anpassningar i budgeten 2024 beaktats. Budgeten för utbildningstjänsterna har beräknats med euro/elev-koefficienter för lågklasserna, högklasserna och gymnasierna med olika koefficienter för varje utbildningsform. I koefficienterna har samma beräkningsprinciper följts gällande finskspråkiga och svenskspråkiga skolor.

Eftersom stadsstyrelsen vanligtvis godkänner Grankulla stads inkomst- och utgiftsram för nästa år i maj–juni bestäms antalet elever i budgeten för utbildningen i början av mars året före budgetåret, efter grundskolans elevantagning. Antalet gymnasiestuderande samt elever med intensifierat eller särskilt stöd i grundläggande utbildningen bestäms i enlighet med de antal som har statistikförts 20.1.

Personalens åldersstrukturer i skolorna är olika och dessa skillnader har man försökt beakta i beräkningsmodellen. Erfarenhetstillägg för personalen har definierats på basis av löneprogrammet Sarastia enligt läget i mars året före budgetåret. De högre kostnaderna för svenskspråkiga läromedel har inte beaktats i beräkningen och samma koefficient/elev har använts vid beräkning av läromedlen i skolorna.

På grund av den ekonomiska situationen i Grankulla stad och anpassningsåtgärderna är utgångspunkten för beräkningsmodellen som baserar sig på barnspecifik budgetering för utbildningen att nettobeloppet av förändringarna inte ökar bildningens ram. Det skulle i så fall innebära att införandet av den nya beräkningsmodellen skulle medföra att budgetanslag flyttas från en språkgrupp till en annan. Utifrån skolornas verksamhet är det viktigt att beräkningsmodellen ger stabilitet och förutsägbarhet i skolornas budgetar. Beräkningsmodellen kan inte fullständigt beskriva situationen i skolan under ett år på grund av variationen i antal elever och årliga förändringar i personalstrukturen. Därför kommer det alltid att finnas i viss mån kostnadsskillnader. Bildningen har målmedvetet minskat kostnadsskillnaderna mellan språkgrupperna under de senaste åren. I bokslutet 2021 var kostnadsskillnaden i grundläggande utbildning 786 euro/elev (externa verksamhetsbidraget) och i budgeten 2023 var skillnaden 381 euro/elev.

För att utjämna kostnadsskillnaderna ännu mer föreslås i bildningen att 110 000 euro läggs till budgetramen för den finskspråkiga grundläggande utbildningen, vilket motsvarar två lärartjänster. Däremot föreslås en minskning på 50 000 euro i ramen för den svenskspråkiga utbildningen, vilket grundar sig på minskningen av antal elever i högklasserna. För bildningens del skulle den totala ökningen i 2024 års ram således vara 60 000 euro.

Principer för beräkningsmodellen delas ut som bakgrundsmaterial (publiceras inte) till medlemmarna i stadsstyrelsen. Bildningens interna ram finns som bilaga.

Stadsdirektör Christoffer Masar:

Stadsstyrelsen godkänner bildningens interna ram för budgetåret 2024 och antecknar för kännedom beräkningsmodellen.

--

Bildningens ekonomichef Petri Mellanen redogjorde för den föreslagna ramen för bildningen och beräkningsmodellen för barnspecifik budgetering för stadsstyrelsen.

Stadsdirektören ändrade sitt beslutsförslag enligt följande:

Stadsstyrelsen godkänner bildningens interna ram för budgetåret 2024. Stadsstyrelsen ber ännu om ett utlåtande om beräkningsmodellen för barnspecifik budgetering av finska och svenska utskotten för undervisning och småbarnspedagogik och beräkningsmodellen förs sedan till stadsstyrelsen för kännedom.

Beslut:  

Stadsstyrelsen godkände bildningens interna ram för budgetåret 2024. Stadsstyrelsen ber ännu om ett utlåtande om beräkningsmodellen för barnspecifik budgetering av finska och svenska utskotten för undervisning och småbarnspedagogik och beräkningsmodellen förs sedan till stadsstyrelsen för kännedom.

-------------

SUUS 23.8.2023

Stadsstyrelsen beslutade vid sitt möte 16.08.2023 att beräkningsmodellen "Skolornas budgetering B2024 - budgetering baserad på elevantal, beräkningsprinciper (externa verksamhetskostnader)" ska föras till finska och svenskspråkiga utskotten för undervisning och småbarnspedagogik för en genomgång och ett utlåtande.

Bildningsdirektör Mikael Flemmich:

Utskottet ger följande utlåtande till stadsstyrelsen angående skolornas beräkningsmodell Skolornas budgetering B2024 - budgetering baserad på elevantal, beräkningsprinciper (externa verksamhetskostnader):
  
Utskottet har gått igenom beräkningsmodellen och godkänner den föreslagna beräkningsmodellen.

Dessutom förutsätter utskottet att inför den egentliga budgetbehandlingen granskas bl.a. följande frågor i beräkningsmodellen:
- läromedelsanslag, kostnader för svenskspråkiga läromedel (inklusive språkbadsundervisning) jämfört med kostnader för finskspråkiga läromedel
- kostnader för S2-elever och elever i förberedande undervisning
- studerandespecifika kostnader för gymnasieutbildning, med beaktande av skalningsfördelar
- riktande av statsbidrag i en tvåspråkig kommun.

--

Under behandlingen gav ordförande Nina Colliander-Nyman följande tilläggsförslag.

Utskottet har gått igenom beräkningsmodellen och godkänner den föreslagna beräkningsmodellen med följande tillägg: En språkminoritet kostar i alla kommuner mer än en majoritet. I Grankulla har skillnaderna mellan språkgrupperna under de senaste åren setts över och är idag ganska marginella. Eftersom en levande tvåspråkighet är ett av de strategiska målen för Grankulla stad så måste den också möjliggöras. Alla elever ska ha rätt till likvärdig, läroplansenlig undervisning och budgeteringen måste innehålla flexibilitet som möjliggör detta. Det är även viktigt att förstå lärarlönernas variationer och hur dessa variationer avspeglas i kostnaderna.

Förslaget understöddes av Susanna Westermarck, Johanna Hammarberg, Jens Tegengren, Sofia Stolt och Viktor Grandell.

Ordföranden konstaterade att utskottet understödde enhälligt Colliander-Nymans förslag och att det läggs till i beslutet.

Beslut:

Utskottet ger följande utlåtande till stadsstyrelsen angående skolornas beräkningsmodell Skolornas budgetering B2024 - budgetering baserad på elevantal, beräkningsprinciper (externa verksamhetskostnader):
  
Utskottet har gått igenom beräkningsmodellen och godkänner den föreslagna beräkningsmodellen.

Dessutom förutsätter utskottet att inför den egentliga budgetbehandlingen granskas bl.a. följande frågor i beräkningsmodellen:
- läromedelsanslag, kostnader för svenskspråkiga läromedel (inklusive språkbadsundervisning) jämfört med kostnader för finskspråkiga läromedel
- kostnader för S2-elever och elever i förberedande undervisning
- studerandespecifika kostnader för gymnasieutbildning, med beaktande av skalningsfördelar
- riktande av statsbidrag i en tvåspråkig kommun.

Under sammanträdet godkändes följande tillägg enhälligt.
Utskottet har gått igenom beräkningsmodellen och godkänner den föreslagna beräkningsmodellen med följande tillägg: En språkminoritet kostar i alla kommuner mer än en majoritet. I Grankulla har skillnaderna mellan språkgrupperna under de senaste åren setts över och är idag ganska marginella. Eftersom en levande tvåspråkighet är ett av de strategiska målen för Grankulla stad så måste den också möjliggöras. Alla elever ska ha rätt till likvärdig, läroplansenlig undervisning och budgeteringen måste innehålla flexibilitet som möjliggör detta. Det är även viktigt att förstå lärarlönernas variationer och hur dessa variationer avspeglas i kostnaderna.

Bilagor:

Bildningens interna ram 2024

Bakgrundsmaterial:

PUBLICERAS INTE – Principer för beräkningsmodellen

Distribution:

Stadsstyrelsen för kännedom