Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 16.09.2024/Pykälä 37

STF 17.06.2024 § 26 

Mer information:

stadsdirektör Christoffer Masar, tfn 050 411 0163

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Bakgrund

Efter det utmärkta året 2022, då staden uppnådde en vinst på över 12 miljoner euro, har stadens ekonomi försvagats avsevärt. Det försvagade ekonomiska läget har orsakats av flera olika faktorer, varav de viktigaste är social- och hälsovårdsreformen, hög inflation de senaste åren, kollektivavtalslösningar som är dyra ur arbetsgivarsynpunkt (kostnadseffekt ca 4,9 % år 2023 och ca 4 % år 2024), den snabbt ökade avskrivningsnivån orsakad av det tunga investeringsprogrammet, och svag skatteinkomstutveckling till följd av svag befolkningsutveckling de senaste två åren.

Från 2024 och framåt kommer resultat att visa kraftiga underskott utan särskilda balanseringsåtgärder. Som det nu ser ut kommer en permanent kostnadsökning på cirka 2,7 miljoner euro att infalla år 2025, som beror på externa faktorer. Den största faktorn är löneförhöjningar enligt kollektivavtalen som enligt nuvarande beräkning kommer att öka personalkostnaderna med sammanlagt nästan 1,2 miljoner euro jämfört med 2024. Den näst största enskilda kostnadsökningen orsakas av reformen av arbetskraftsservicen som enligt nuvarande uppskattning medför en tilläggskostnad på nästan en miljon euro för allmänna förvaltningen. Samtidigt minskar statsandelar med cirka 200 000 euro från 2024 till 2025 på grund av olika reformers sammantagna effekt. Den sista enskilda omfattande faktorn som ökar kostnader är HRT:s kommunandel som enligt nuvarande beräkning ökar med cirka 500 000 euro till 2025, jämfört med vad staden har budgeterat för 2024. Med andra ord bör staden anpassa sin befintliga verksamhet så att de externa faktorerna som orsakar kostnadsökningar till största delen kan neutraliseras.

Grankulla stadsfullmäktige har godkänt den strategiska åtgärden "Utarbetning av ett balanseringsprogram" som en del av budgeten 2024, under det strategiska målet "hållbar och sund kommunekonomi". Indikatorn för målet var att det ekonomiska balanseringsprogrammet godkänns under våren 2024. Den så kallade stora indikatorn på en hållbar och sund kommunekonomi under hela fullmäktigeperioden är att "Det ackumulerade överskottet i balansräkningen är minst 40 miljoner euro i slutet av strategiperioden år 2030 (alltså i genomsnitt högst -1,5 miljoner euro om året under strategiperioden)”. Det ackumulerade överskottet i stadens balansräkning var cirka 55,8 miljoner euro 31.12.2023. Utan balanseringsprogrammet och inbesparingsåtgärder skulle överskottet i balansräkningen uppgå till cirka 40 miljoner euro senast i slutet av 2027.

Genomgång av stadens ekonomiska situation under våren 2024

Stadens ekonomiska situation har diskuterats under våren 2024 i stadsfullmäktiges ekonomiseminarier 5.2 och 8.4. Efter båda ekonomiseminarierna har fullmäktigegrupperna fått en lista över frågor som tjänsteinnehavarna har ställt för att bilda en uppfattning om fullmäktigegruppernas åsikter om balanseringsprogrammets varaktighet och tyngdpunkter. På basis av den första enkäten verkade majoriteten understöda ett treårigt balanseringsprogram för åren 2025–2027, som nu också är förslaget till längden på balanseringsprogrammet.

En av nyckelfrågorna i enkäterna har varit vad fullmäktigegruppernas åsikt om förhållandet mellan inbesparingar och skattehöjningar är. Nyckelfrågan har starkt splittrat fullmäktigegrupperna. Enligt den andra enkäten har tre av sex fullmäktigegrupper, som utgör drygt 40 procent av fullmäktige, motsatt sig skattehöjningar och ansett att hela balanseringsbehovet bör realiseras i form av inbesparingar. Tre andra fullmäktigegrupper har inte kategoriskt motsatt sig skattehöjningar, men har också betonat vikten av inbesparingsåtgärder. Enligt enkäterna motsätter sig en stark majoritet i fullmäktige höjning av fastighetsskattesatserna.

Fullmäktigegruppernas åsikt om förhållandet mellan inbesparingar och skattehöjningar har respekterats i förslaget till balanseringsåtgärder då fokus tydligt ligger på inbesparingar.

Utöver fullmäktige ordnade staden 22.4.2024 även en invånarkväll om ekonomin, där stadens ekonomiska situation presenterades och där alternativ för att balansera ekonomin diskuterades. Utöver fullmäktigegrupperna har staden också frågat invånarna om medel och tyngdpunkter för balansering av ekonomin med en elektronisk enkät som var öppen 16.4–5.5.2024. I invånarenkäten bad staden kommuninvånarna att prioritera olika sätt att balansera stadens ekonomi. Dessutom bad staden kommuninvånarna att ge konkreta förslag på balanseringsåtgärder. Enkäten fick sammanlagt 192 svar, varav 104 olika respondenter också föreslog åtgärder för att balansera ekonomin.

Respondenterna prioriterade sätt att anpassa ekonomin enligt följande (Utvärdera påståendena på skalan 1–5, där 1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt.):

1. Genom att skära ner investeringar (3,6)
2. Genom att öka service- och klientavgifter (3,5)
3. Genom att höja stadens inkomstskattesats (3,2)
4. Genom att skära ner service och höja fastighetsskattesatserna (2,9)
5. Genom att minska kvaliteten på service (2,3)

En sammanfattning av svaren på invånarenkäten finns som bilaga 1.

Balanseringsprogram för ekonomin

I det ekonomiska balanseringsprogrammet (bilaga 2) föreslås att ekonomin balanseras under åren 2025–2027 med inbesparingar på totalt 3,6 miljoner euro och höjning av kommunalskattesatsen från 4,40 till 4,70 (budget 2025), som uppskattas medföra tilläggsintäkter på cirka 1,5 miljoner euro under det sista året av balanseringsprogrammet. Dessutom föreslås ett investeringstak för årligen återkommande investeringar och ett mycket kritiskt förhållningssätt till alla andra investeringar än den redan beslutade investeringen i stadsbanan och den praktiskt taget obligatoriska investeringen i ersättning av A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus. Mer detaljerad information om inbesparingarna och investeringstaket finns i själva balanseringsprogrammet. Tyngdpunkten för balanseringsåtgärder ligger på inbesparingar som utgör cirka 70 procent av resultatförbättringen medan skattehöjningens andel är cirka 30 procent.

Stadsstyrelsen följer regelbundet upp genomförandet av det ekonomiska balanseringsprogrammet och tillräckligheten av åtgärderna i samband med delårsrapporter och rapporterar dem till fullmäktige. Om det i samband med uppföljningen av balanseringsprogrammet visar sig att åtgärderna är otillräckliga för att uppnå ekonomisk balans kan urvalet av medel utökas med separata beslut. Revisionsutskottet bedömer för sin del genomförandet och förverkligandet av fullmäktiges beslut.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige godkänner det bifogade balanseringsprogrammet för ekonomin 2025–2027 och godkänner de riktlinjer som nämns i programmet som balanseringsåtgärder.

..........

Stadsdirektör Christoffer Masar redogjorde för ärendet.

Ordförande föreslog efter stadsdirektörens redogörelse att stadsfullmäktige ger förvaltningstjänsterna fullmakt att i förvaltningsstadgan göra eventuella ändringar som krävs på grund av balanseringsprogrammet för stadens ekonomi 2025–2027.

Ordförandes förslag godkändes enhälligt.

Remitteringsförslag

Ledamot Taisto Miettinen gjorde ett motförslag 6.1 som understöddes av följande ledamöter:

Wahlstedt Virva

Huttunen Jarkko

Häyrinen-Immonen Ritva

Salminen Mikko J.

Kurkela Heikki

Rintamäki-Ovaska Tiina

Mollgren Satu

Palojoki Risto

Tuohioja Pauli

”6.1 Genomförande av balanseringsprogrammet (Miettinen Taisto)

Tyngdpunkten för balanseringsåtgärderna ligger på inbesparingar som utgör cirka 70 procent av resultatförbättringen medan skattehöjningens andel är cirka 30 procent. Texten i programmet ändras till: Balanseringen av ekonomin verkställs med 100-procentiga inbesparingar och annat än skattehöjningar (och till övriga delar motsvarande innehållet i fråga). Ärendet remitteras i det här avseendet till beredningen.”

Eftersom ett understött remitteringsförslag hade gjorts under diskussionen bad ordförande att diskussionen riktas mot det.

Fullmäktige kunde inte uppnå enighet om remitteringen och därmed förrättades en omröstning. Enligt ordförandes omröstningsförslag röstade de som understödde fortsatt behandling av ärendet JA och de som understödde remittering av ärendet NEJ. I omröstningen vann JA med rösterna 20–15 och därmed fortsatte behandlingen av ärendet. Hur ledamöterna röstade framgår av rapporten över röstningsresultat som finns som bilaga 3 till protokollet.

Övriga motförslag

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag 6.2 som understöddes av följande ledamöter:

Häyrinen-Immonen Ritva

Salminen Mikko J.

Rintamäki-Ovaska Tiina

Kurkela Heikki

Wahlstedt Virva

Villa Sami

Tuohioja Pauli

Ala-Reinikka Tapani

”6.2 Nytt motförslag (Mollgren Satu)

Målet för inbesparingar i personalutgifter ställs på 3,2 miljoner. Målet för inbesparingar inom köp av tjänster samt inom material och förnödenheter höjs till 200 000 euro. Tillägg i inkomsterna i tabellen på sidan 8: avkastning på investeringar 200 000 euro. Stryk meningen på sidan 9: ”Inbesparingar i personalutgifter genomförs främst genom förfarande med rekryteringstillstånd i samband med pensioneringar och byte av arbetsplats.” Och lägg till meningen: ”Målet är att stadens organisation motsvarar behoven och den ekonomiska bärkraften efter social- och hälsovårdsreformen.”

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag 6.3 som understöddes av följande ledamöter:

Wahlstedt Virva

Kurkela Heikki

Salminen Mikko J.

Villa Sami

Tuohioja Pauli

Palojoki Risto

Ala-Reinikka Tapani

”6.3 Nytt motförslag (Mollgren Satu)

Stryk höjningen av kommunalskatten med cirka 1,5 miljoner i tabellen på sidan 8. Ändra texten på sidan 13 till: ”Fullmäktigegruppernas och kommuninvånarnas synpunkter har beaktats så att inga höjningar av fastighetsskattesatserna föreslås. Såsom tidigare konstaterats ligger tyngdpunkten för balanseringsprogrammet klart på inbesparingar. Kommunalskatten föreslås få en förhöjning med maximalt 0,3 procentenheter tidigast från och med år 2026, vilket uppskattningsvis skulle ge staden 1,5 miljoner euro årliga merintäkter. År 2026 skulle skattehöjningen ge cirka 1,3 miljoner euro merintäkter. Enligt nuvarande uppskattning uppgår merintäkterna till cirka 1,5 miljoner år 2027 jämfört med att skattesatsen ligger kvar på nuvarande 4,40 procent. Tyngdpunkten för balanseringsåtgärderna ligger på inbesparingar som utgör minst cirka 70 procent av resultatförbättringen medan skattehöjningens andel är cirka 30 procent.”

Ledamot Satu Mollgren gjorde ett motförslag 6.4 som understöddes av följande ledamöter:

Wahlstedt Virva

Miettinen Taisto

Huttunen Jarkko

Salminen Mikko J.

Rintamäki-Ovaska Tiina

Tuohioja Pauli

Nuutinen Saana

Kurkela Heikki

”6.4 Texttillägg till programmet (Mollgren Satu)

Tillägg till texten på sidan 12: Planläggningen och planeringen för byggandet av en finskspråkig lågstadiebyggnad, som verkställs efter programmet, förs framåt under åren 2025–27 i enlighet med de tidigare planerna.”

Ledamot Tiina Rintamäki-Ovaska gjorde ett motförslag 6.5 som understöddes av följande ledamöter:

Häyrinen-Immonen, Ritva

Palojoki Risto

Pesonen Juha

Wahlstedt Virva

Nuutinen Saana

Kurkela Heikki

Tuohioja Pauli

Ala-Reinikka Tapani

”6.5 Tillägg till beslutet (Rintamäki-Ovaska Tiina)

Under den ekonomiska balanseringsperioden 1.1.2025–31.12.2027 sänks de förtroendevaldas års- och sammanträdesarvoden till den nivå som gällde före den föregående förhöjningen.”

Ledamot Patrick Nysten gjorde ett motförslag 6.6 som understöddes av följande ledamöter:

Björk Bo-Christer

Huttunen Jarkko

Löfstedt-Söderholm Gunilla

Ala-Reinikka Tapani

”6.6 Sammanträdes- och årsarvoden (Nysten Patrick)

Som en del i balanseringsprogrammet sänks de förtroendevaldas sammanträdes- och årsarvoden med 25 procent, så att varje arvode avrundas till närmaste fem euro.”

Det konstaterades att Patrick Nysten först hade gjort ett motsvarande motförslag (8.4.) till ärende 8 ”Revidering av förvaltningsstadgan”, men på hans begäran flyttades motförslaget till att behandlas i samband med balanseringsprogrammet 2025–2027.

Enhälligt godkänt motförslag

Fullmäktige godkände enhälligt Satu Mollgrens motförslag 6.4.

Tillägg till texten på sidan 12: Planläggningen och planeringen för byggandet av en finskspråkig lågstadiebyggnad, som verkställs efter programmet, förs framåt under åren 2025–2027 i enlighet med de tidigare planerna.

Genomförda omröstningar

Resten av motförslagen 6.2, 6.3, 6.5 och 6.6 fick inte enhälligt understöd, utan dessa avgjordes genom omröstning.

Ordförandes förslag om omröstningsordningen och omröstningsförslagen för varje omröstning godkändes enhälligt. Omröstningarna, hur ledamöterna har röstat och omröstningsresultaten framgår av protokollets bilaga 3 som är en rapport över röstningsresultatet från det elektroniska mötessystemet.

Godkända motförslag

Stadsfullmäktige godkände ledamot Tiina Rintamäki-Ovaskas motförslag 6.5:

Under den ekonomiska balanseringsperioden 1.1.2025–31.12.2027 sänks de förtroendevaldas års- och sammanträdesarvoden till den nivå som gällde före den föregående förhöjningen.

Beslut:

Fullmäktige godkände det ekonomiska balanseringsprogrammet 2025–2027 (bilaga 4) med följande ändringar:

- Tillägg till texten på sidan 12: Planläggningen och planeringen för byggandet av en finskspråkig lågstadiebyggnad, som verkställs efter programmet, förs framåt under åren 2025–2027 i enlighet med de tidigare planerna.

- Under den ekonomiska balanseringsperioden 1.1.2025–31.12.2027 sänks de förtroendevaldas års- och sammanträdesarvoden till den nivå som gällde före den föregående förhöjningen.

Fullmäktige godkände riktlinjerna i programmet som balanseringsåtgärder.

Fullmäktige gav förvaltningstjänsterna fullmakt att i förvaltningsstadgan göra de ändringar som krävs på grund av balanseringsprogrammet 2025–2027.

Bilagor:

1. Sammanfattning av svaren på invånarenkäten
2. Förslag till balanseringsprogram för ekonomin 2025–2027
3. Rapport över röstningsresultat
4. Balanseringsprogram för ekonomin 2025–2027, stadsfullmäktige godkänt 17.6.2024

STS 12.08.2024 § 100

Mer information:

förvaltningsdirektör Hanna Ormio, tfn 040 637 3683

fornamn.efternamn@grankulla.fi

I enlighet med kommunallagen 39 § har stadsstyrelsen till uppgift att svara för tillsynen över lagligheten i fullmäktiges beslut. Tillsynen ger möjlighet att korrigera eventuella lagstridigheter.

Om stadsstyrelsen finner att ett beslut av fullmäktige har kommit till i oriktig ordning eller att fullmäktige har överskridit sina befogenheter eller att beslutet annars strider mot lag, ska kommunstyrelsen vägra att verkställa beslutet. Ärendet ska utan dröjsmål föreläggas fullmäktige på nytt (kommunallagen § 96).

Fullmäktigemötets protokoll 17.6.2024 finns på stadens webbplats.

Besvär (som bakgrundsmaterial) har anförts i fråga om ärendena § 26 (Balanseringsprogram för stadens ekonomi 2025–2027), § 28 (Revidering av stadens förvaltningsstadga) och § 29 (Utredning om Grankulla stads andel i finansieringen av nationaloperan och baletten) som behandlades under fullmäktiges sammanträde 17.6.2024. De som anfört besvär har krävt att de nämnda besluten upphävs och återremitteras till behandling i stadsfullmäktige samt att besluten som besvären riktar sig mot inte får verkställas förrän ett avgörande är träffat i ärendet. Motiveringarna omfattar omständigheterna kring godkännandet av omröstningsordningen och omröstningssättet, att omröstningsordningen var oriktig (ärendena § 28 och § 29) och att anvisningen för sökande av ändring varit felaktig (ärende § 29). Besvären gäller inte innehållet i själva besluten. Vi kan konstatera att vi utreder felaktigheten i anvisningen för sökande av ändring och korrigerar felet vid behov.

Besvären mot beslutet hindrar inte styrelsen från att konstatera att beslutet är lagstridigt och avstå från verkställande. Om styrelsen anser att beslutet är lagstridigt har den en skyldighet att inte verkställa beslutet. Styrelsen ska då meddela varför den anser att beslutet är lagstridigt.

Vi föreslår att stadsstyrelsen inte ska anse att beslutet fattats i oriktig ordning. Vid omröstningen om ändringsförslagen har ingen oklarhet förekommit kring vad omröstningen gäller eller i vilken ordning omröstningen sker. Omröstningssättet och omröstningsordningen har inte avvikit från normal praxis i fullmäktige. Om förvaltningsdomstolen ändå anser att någon av omröstningarna varit felaktig till någon del har detta inte påverkat slutresultatet och då skulle det inte finnas någon orsak att upphäva fullmäktiges beslut (KHO 29.5.2001 T 1292).

Om stadsstyrelsen konstaterar att beslutet som besvären riktar sig mot är lagenligt, ska stadsstyrelsen bedöma om beslutet kan verkställas utan att ha vunnit laga kraft. Enligt 143 § i kommunallagen får ett beslut verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om begäran om omprövning eller anförande av besvär skulle bli meningslöst till följd av verkställigheten eller om besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Balanseringsprogrammet för stadens ekonomi 2025–2027 är till karaktären en plan som fungerar som bas för de kommande budgetarna. Sparåtgärderna, budgetarna och skattesatserna behandlas ännu separat och först då fattas de bindande besluten. De mest omtvistade omröstningarna i fråga om stadens förvaltningsstadga hänförde sig till hela organstrukturen inom undervisning och småbarnspedagogik. Den här helheten ingick inte i förvaltningsstadgan som lades fram för godkännande. I ärendet som berör Nationaloperan beslutade fullmäktige inte om bidraget utan huruvida staden ska inleda en omförhandling av bidraget. Det nuvarande bidraget grundar sig på tidigare beslut och ett gällande avtal. Det är möjligt att återkomma till ärendet om förvaltningsstadgan, såsom också ärendet om Nationaloperan.

Utifrån ovannämnda motiveringar föreslår vi att alla nämnda beslut kan verkställas innan de vunnit laga kraft.

Vi kan konstatera att om stadsstyrelsen anser att fullmäktiges beslut kommit till i oriktig ordning ska styrelsen avstå från att verkställa besluten och föra ärendena utan dröjsmål till ny behandling i fullmäktige.

Stadsdirektör Christoffer Masar:

Stadsstyrelsen konstaterar att fullmäktiges beslut 17.6.2024 är lagenliga.

……….

Vi antecknade att fullmäktiges II vice ordförande Taisto Miettinen lämnade mötet på grund av jäv innan behandlingen av ärendet inleddes (partsjäv).

Stadsdirektör Christoffer Masar redogjorde för ärendet.

Under diskussionen framställde ledamot Satu Mollgren med understöd av ledamot Mikko J. Salminen ett motförslag med följande innehåll:

3.1. Nytt motförslag (Mollgren Satu)

Stadsstyrelsen verkställer inte fullmäktiges beslut 17.6.2024 i ärendena § 26, § 28 och § 29 samt för ärendena utan dröjsmål till ny behandling i fullmäktige eftersom omröstningsordningen inte hade godkänts. I övrigt konstaterar stadsstyrelsen att fullmäktiges beslut från 17.6.2024 är lagenliga.

Förslaget godkändes enhälligt.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade att inte verkställa fullmäktiges beslut från 17.6.2024 i ärendena § 26, § 28 och § 29 samt att föra ärendena utan dröjsmål till ny behandling i fullmäktige eftersom omröstningsordningen inte hade godkänts.

I övrigt konstaterade stadsstyrelsen att fullmäktiges beslut från 17.6.2024 är lagenliga.

Bakgrundsmaterial:

Besvär

STF 16.09.2024 § 37  

289/00.01.02.02/2024  

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige godkänner det bifogade balanseringsprogrammet för ekonomin 2025–2027 och godkänner de riktlinjer som nämns i programmet som balanseringsåtgärder.

..........

Under diskussionen gjorde ledamot Jarkko Huttunen ett motförslag 3.1 med följande innehåll:

”3.1 Remitteringsförslag: Genomförande av balanseringsåtgärder (Huttunen Jarkko)

Meningen som ska korrigeras: ”Tyngdpunkten för balanseringsåtgärderna ligger på inbesparingar som utgör cirka 70 procent av resultatförbättringen medan skattehöjningens andel är cirka 30 procent.” Texten i programmet ändras till: ”Balanseringen av ekonomin verkställs med 100-procentiga inbesparingar och annat än skattehöjningar (och till övriga delar motsvarande innehållet i fråga). Ärendet remitteras i det här avseendet till beredningen.”

Ledamot Huttunens förslag understöddes av ledamöterna Mollgren Satu, Salminen Mikko J., Tuohioja Pauli, Häyrinen-Immonen Ritva samt de personliga ersättarna Lehtinen Petri och Myllymäki Hanna-Riikka.

Eftersom ett understött remitteringsförslag gjordes under diskussionen togs det till omröstning. Ordföranden gjorde ett omröstningsförslag och enligt det röstade de ledamöter som understödde fortsatt behandling av ärendet JA och de som understödde ledamot Huttunens förslag om remittering av ärendet NEJ. Omröstningsförslaget godkändes enhälligt. Det visades även på skärmen i fullmäktigesalen.

I den förrättade omröstningen vann JA-rösterna med rösterna 20–15. En noggrannare omröstningsrapport finns som bilaga till protokollet.

Behandlingen av ärendet fortsatte.

Under diskussionen gjorde ledamot Tiina Rintamäki-Ovaska ett motförslag 3.2 med följande innehåll:

”3.2 Tillägg till beslutet (Rintamäki-Ovaska Tiina)

Under den ekonomiska balanseringsperioden 1.1.2025–31.12.2027 sänks de förtroendevaldas års- och sammanträdesarvoden till den nivå som gällde före den föregående förhöjningen”

Ledamot Rintamäki-Ovaskas förslag understöddes av ledamöterna Palojoki Risto, Waselius Lulu, Wahlstedt Virva, Nuutinen Saana, Kurkela Heikki, Waselius Fredrik, Huttunen Jarkko samt ersättarna Myllymäki Hanna-Riikka och Lehtinen Petri.

Under diskussionen gjorde ledamot Tiina Rintamäki-Ovaska ett motförslag 3.3 med följande innehåll:

”3.3 Tillägg på sidan 12 (Mollgren Satu)

Tillägg till texten på sidan 12: Planläggningen och planeringen för byggandet av en finskspråkig lågstadiebyggnad som verkställs efter programmet, förs framåt under åren 2025–27 i enlighet med de tidigare planerna.”

Ledamot Mollgrens förslag understöddes av ledamöterna Palojoki Risto, Rintamäki-Ovaska Tiina, Nuutinen Saana, Waselius Lulu, Huttunen Jarkko, Kurkela Heikki, Salminen Mikko J., Aitola-Helkkula Minna samt ersättarna Lehtinen Petri och Myllymäki Hanna-Riikka samt muntligt av ledamot Wahlstedt Virva.

Ordföranden föreslog en omröstningsordning där ledamot Rintamäki-Ovaskas motförslag först ställs mot stadsstyrelsens grundförslag. De som understödde stadsstyrelsens grundförslag röstade JA och de som understödde ledamot Rintamäki-Ovaskas motförslag röstade NEJ. Omröstningsordningen och omröstningsförslaget visades även på fullmäktigesalens skärm. De godkändes enhälligt.

I den förrättade omröstningen röstade 6 JA, 24 NEJ och 5 röstade blankt. En noggrannare omröstningsrapport finns som bilaga till protokollet. Ledamot Rintamäki-Ovaskas motförslag godkändes således efter omröstningen.

Ledamot Fredrik Waselius föreslog att fullmäktige i de följande omröstningarna övergår till muntlig omröstning. Ordförandens förslag om att ännu observera hur smidigt omröstningssystemet fungerar i de följande omröstningarna godkändes enhälligt.

Ingen omröstning förrättades om ledamot Mollgrens motförslag 3.3 eftersom fullmäktige godkände motförslaget enhälligt när ordförande hörde sig för om saken.

Siffrorna som nämns i protokollet syftar på numreringen i det digitala mötessystemet CloudMeeting.

Beslut:

Fullmäktige godkände balanseringsprogrammet för ekonomin 2025–2027, som finns i bilaga 2, med följande ändringar:

- Under den ekonomiska balanseringsperioden 1.1.2025–31.12.2027 sänks de förtroendevaldas års- och sammanträdesarvoden till den nivå som gällde före den föregående förhöjningen.

- Tillägg till texten på sidan 12: Planläggningen och planeringen för byggandet av en finskspråkig lågstadiebyggnad, som verkställs efter programmet, förs framåt under åren 2025–2027 i enlighet med de tidigare planerna.

Fullmäktige godkände riktlinjerna som nämns i balanseringsprogrammet för ekonomin som balanseringsåtgärder.

Bilagor:

1. Sammanfattning av svaren på invånarenkäten
2. Förslag till balanseringsprogram för ekonomin 2025–2027
3. Omröstningsrapport
4. Balanseringsprogram för ekonomin 2025–2027, stadsfullmäktige godkänt 16.9.2024