Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 14.11.2022/Pykälä 62

STF 14.11.2022 § 62  

402/02.02.00.00/2022  

Mer information:

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

redovisningsplanerare Pauliina Aurala, tfn 050 411 1428

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

I strategin som stadsfullmäktige godkände 25.4.2022 förutsätts att skattesatserna bibehålls, att det strukturella resultatet uppvisar överskott under fullmäktigeperioden och att inkomstfinansiering av investeringarna, det vill säga årsbidragets andel av nettoinvesteringarna, är över 100 %. Social- och hälsovårdsreformen ändrar på kommunernas skattesatser när samtliga kommuners skattesatser sänks med 12,64 procentenheter och statens beskattning skärps i motsvarande mån. Då Grankulla stads kommunalskattesats är 17,00 procent återstår efter social- och hälsovårdsreformen 4,36 procent. I övrigt är budgeten och ekonomiplanen uppgjorda så att skattesatserna bibehålls.

Stadsstyrelsen gav 23.5.2022 direktiv för upprättande av budgeten till utskotten. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

-          I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimension¬eringen under planperioden. I kalkylen ska även eventuella pensioneringars inverkan beaktas. Stadens verksamheter bör organiseras så att det totala antalet anställda inte växer i någon av stadens sektorer under åren 2023-2025, om det inte går att påvisa att det behövs för att bemöta servicebehovet. I detta sammanhang bör det dock noteras att för 2022 inrättade bildningen ytterligare visstidsbefattningar för förebyggande "coronaexit"-verksamhet, vilket tillfälligt ökar det totala antalet anställda.

-          I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2023-2027. Investeringsprogrammet kommer att granskas separat.

-          I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens utvecklingsstrategi, som bygger på Grankullas stadsstrategi 2023-2030, godkänd av fullmäktige 25.4.2022. Staden ställer upp årliga kvantifierbara mål i samband med att budgeten för respektive år godkänns. Sektorerna bearbetar och preciserar sina mål för budgetåret på basis av det ovannämnda.

-          För driftsekonomidelen har sektorspecifika ramar fastställts.

-          Beredningen av ramarna har utgått från budgeten 2022. Sektorerna har fört fram ändringsbehov jämfört med budgeten 2022. Kostnadstilläggen 2023 är främst inom bildningen (ca 1,7 miljoner euro). De största kostnadstilläggen inom bildningen kommer från småbarnspedagogiken (ca 659 000 euro), finska undervisningsförvaltningen (ca 503 000 euro), svenska undervisningsförvaltningen (ca 159 000 euro) samt kultur och fritid (ca 350 000 euro). Kostnadstilläggen inom kultur och fritid består till största delen av interna hyror (ungdomsgården 320 000 euro). Inom de övriga resultatområdena inom bildningen består tilläggen av flera olika faktorer. Särskilt fokus har legat på finska undervisningsförvaltningen där extra resurser riktas i synnerhet till den grundläggande utbildningen.

De största ändringarna inom samhällstekniken utgörs av ersättningar enligt markanvändningsavtal och försäljning av markegendom. Ersättningar enligt markanvändningsavtal från Helsingforsvägen 10 och Båtlänningsvägen 1 överförs från 2022 till 2023. Av försäljningen av markegendom överförs tomtandelarna på Helsingforsvägen 10 samt Norra Heikelvägen 12 från 2022 till 2023.

Ytterligare har vid beredningen av ramen en höjning på 3 procent beräknats för löneförhöjningar år 2023 ovanpå lönekostnaderna år 2022.

Utskotten har godkänt sina budgetförslag under hösten.

I och med social- och hälsovårdsreformen överförs från och med år 2023 en betydande del av kommunernas lagstadgade uppgifter och kostnader inom driftsekonomin till välfärdsområdena. Samtidigt överförs också klientavgifterna som hör samman med dessa uppgifter och skattefinansiering till välfärdsområdena. De inkomstposter som minskar hos kommunerna består av statsandelen, kommunernas samfundsskatt och kommunalskatten för uppgifter som överförs till välfärdsområdena.

De slutgiltiga överföringskalkylerna görs i slutet av år 2023 utgående från de genomsnittliga kostnader som kommunerna rapporterat för 2021 och 2022. Överföringskalkylerna över finansieringen kommer från de uppgifter som kommunerna har rapporterat till Statskontoret.

På en landsomfattande nivå är reformen kostnadsneutral eftersom kostnaderna och intäkterna minskar lika mycket i den kommunala ekonomin. I enskilda kommuner är situationen ändå inte densamma eftersom de kommunvisa kostnadsöverföringarna inte motsvarar inkomstbortfallet. De kommunvisa skillnaderna som beror på reformen jämnas ut i statsandelssystemet med utjämningar och begränsningar av överföringens effekter. Trots det medför reformen förändringar i ekonomin och den ekonomiska balansen i nästan alla kommuner.

På grund av social- och hälsovårdsreformen är det inte klokt att jämföra siffrorna i budgetförslaget för 2023 med föregående budget eller bokslut.

Budgeten för 2023 bör uppvisa överskott i resultatet och årsbidraget ska vara högt eftersom staden kommer att redovisa mer skatteinkomster än tidigare år. Det här beror på att skatteinkomsterna släpar efter en aning och under år 2023 kommer ännu en del skatteinkomster att redovisas med den högre skatteprocenten som gäller under år 2022.

Årsbidraget är bättre än i budgeten 2022 och bokslutet 2021. Resultatet av räkenskapsperioden 2023 uppvisar överskott. Det resultat som är viktigare att följa upp är det strukturella resultatet som är resultatet exklusive vinster från försäljning av markegendom och ersättningar enligt markanvändningsavtal. Det strukturella resultatet uppvisar underskott.

Enligt?prognoser?och?förhandsinformation?ökar?skatteintäkterna?år 2022. Enligt Kommunförbundets prognos till och med 18 % jämfört med år 2021. År 2023 utvecklas stadens skatteinkomster fortfarande gynnsamt, men social- och hälsovårdsreformen överför en del av skatteinkomsterna till staten. Skatteinkomstkalkylen i budgeten har gjorts upp utgående från Kommunförbundets prognos, som har anpassats i enlighet med försiktighetsprincipen.

Statsandelarna bygger på Finansministeriets kommunspecifika preliminära statsandelsberäkning för år 2023. Statsandelarna omfattar ersättningar för förlorade skatteinkomster. De slutgiltiga besluten om statsandelarna 2023 fattas vid utgången av 2022.

Investeringsutgifterna uppgår till 18,0 miljoner euro år 2023. De mest anmärkningsvärda investeringarna är fasadrenoveringen vid Svenska skolcentrum (4,6 miljoner euro), Stadsbanan (2,9 miljoner euro) samt cykelleden Baana (2,9 miljoner euro).

Budgetförslaget delas ut som bilaga till fullmäktigeledamöterna och kan läsas elektroniskt på adressen https://www.kauniainen.fi/wp-content/uploads/2022/10/ta-2023.pdf.

Stadsstyrelsen behandlade förslaget till budget 31.10.2022 och i samband med behandlingen anmälde ledamot Johan Johansson skriftligt avvikande mening till beslutet om de ekonomiska indikatorerna (bakgrundsmaterial).

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige godkänner budgeten för 2023, ekonomiplanen för 2023-2025 och investeringsplanen för 2023-2027.

..........

Under den allmänna diskussionen presenterade gruppordförandena gruppernas synpunkter och observationer samt tackade tjänsteinnehavarna för välgjord beredning av budgeten.

Ordförandens förslag, att varje del av budgetboken samt varje sektor inom driftsekonomin skulle behandlas som en helhet, godkändes enhälligt.

Under behandlingen framfördes följande ändringsförslag:

STRATEGIN

3. Med fokus på invånarna

Målet Öppna Grani

Ledamot Minna Korpela, understödd av ledamot Satu Mollgren med flera, föreslog att i den sista indikatorn på sidan 18 ersätts "Antalet publicerade inlägg på sociala medier, distanskurser." med orden "Nyckeltal för digitala kanaler och besökarantal samt antal distanskurser." Förslaget godkändes enhälligt.

Ledamot Satu Mollgren, understödd av Suvi Kiesiläinen med flera, föreslog att efter tabellen med ekonomiska nyckeltal på sidan 19 lägga till en tabell över nyckeltal inom främjande av välfärd och hälsa. Förslaget godkändes enhälligt.

BILDNINGSSEKTORN

Utbildning

Ledamot Nina Colliander-Nyman, understödd av ledamot Susanna Westermarck med flera, föreslog att följande mening på sidan 80 "Då eftermiddagsverksamheten sköts i kommunal regi kommer man att erbjuda skolgångshandledarna en möjlighet till heltidsarbete och dessutom kan vissa nyanställningar behövas för att genomföra verksamheten" ändras till "Då eftermiddagsverksamheten sköts i kommunal regi kommer man att erbjuda skolgångshandledarna en möjlighet till heltidsarbete och dessutom görs behövliga nyanställningar för att genomföra verksamheten". Förslaget godkändes enhälligt.

Ledamot Fredrik Waselius, understödd av ledamot Gunilla Löfstedt-Söderholm med flera, föreslog följande tillägg till beslutstexten: "Under våren 2023 fastställs ett lånetak som står som grund för investeringsprogrammet för de kommande tio åren. Planen uppdateras årligen."

I omröstningen, där de som understödde grundförslaget röstade "ja" och de som understödde ledamot Fredrik Waselius tillägg röstade "nej", godkände fullmäktige grundförslaget med rösterna 19-16 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Johansson, Lerche, Limnell, Löfstedt-Söderholm, Nysten, Rehn-Kivi, Sederholm, Stenberg, Vaenerberg, Waselius, Westermarck, Karimaa, Sundell).

Ledamot Veronica Rehn-Kivi, understödd av ledamot Susanna Westermarck med flera, föreslog följande kläm:

"Samtidigt som fullmäktige godkänner investeringarna för år 2023 och investeringsplanen för åren 2024-2027 förutsätter fullmäktige att det uppgörs en helhetsplan över den framtida användningen och ändringsbehoven av stadens skolfastigheter. Planen fungerar som en färdplan för de temporära lösningar som måste göras under de närmaste 5-10 åren."

I omröstningen, där de som understödde grundförslaget röstade "ja" och de som understödde ledamot Veronica Rehn-Kivis kläm röstade "nej", godkände fullmäktige grundförslaget med rösterna 19-16 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Johansson, Lerche, Limnell, Löfstedt-Söderholm, Nysten, Rehn-Kivi, Sederholm, Stenberg, Vaenerberg, Waselius, Westermarck, Karimaa, Sundell).

Beslut:

Fullmäktige godkände budgeten för 2023, ekonomiplanen för 2023-2025 och investeringsplanen för 2023-2027.

Bilagor:

Budgeten 2023

Bakgrundsmaterial:

Avvikande mening