Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 14.06.2021/Pykälä 34

STF 14.06.2021 § 34  

599/01.01.01.01/2021  

Mer information:

stadsdirektör Christoffer Masar, tfn 050 411 0163

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för en planperiod på minst tre år. Budgetåret är planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten.

I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige fatta beslut om kommunens inkomstskattesats och fastighetsskattesatser. Dessa ska meddelas skattestyrelsen kring mitten av november.

I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimension¬eringen under planperioden. I kalkylen ska även eventuella pensioneringars inverkan beaktas. Stadens verksamheter bör organiseras så att det totala antalet anställda inte växer under åren 2022-2024, om det inte går att påvisa att det behövs för att bemöta servicebehovet. I detta sammanhang bör det dock noteras att för 2022 planeras ytterligare visstidsbefattningar för social- och hälsovårdssektorn och bildningen för förebyggande "coronaexit"-verksamhet, vilket tillfälligt kommer att öka det totala antalet anställda. Syftet med den förebyggande verksamheten är att kunna minska servicebehovet och kostnaderna under de kommande åren.

I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2022-2026. Investeringsprogrammet kommer att studeras separat.

I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens utvecklingsstrategi, som bygger på Grankullas stadsstrategi 2018-2022, godkänd av fullmäktige 12.3.2018. Årliga kvantifierbara mål kommer att ställas upp i samband med att budgeten för respektive år godkänns. Sektorerna bearbetar och preciserar sina mål för budgetåret på ovan nämnda basis. Processen med att uppdatera stadsstrategin kommer att inledas i början av hösten 2021, men den nya strategin kommer sannolikt att godkännas först i början av 2022, och därför bygger målen och indikatorerna för 2022 på den strategi som godkändes 2018.

I strategin har intagits följande två ekonomiska mål:

Sund kommunekonomi

- Kommunalskattesatsen högst 17 procent

- Strukturellt överskott; resultatet uppvisar i genomsnitt överskott

För driftsekonomin har utarbetats sektorspecifika ramar enligt bilagan.

Beredningen av ramen har utgått från budgeten 2021. Sektorerna har fört fram ändringsbehov jämfört med budgeten 2021. De största kostnadstilläggen 2022 är inom social- och hälsovården (ca 1,7 miljoner euro) och bildningen (ca 1,2 miljoner euro). De största tilläggen inom social- och hälsovårdssektorn är inom hälsovården (687 000 euro) och specialiserade sjukvården (600 000 euro). Den största delen av tilläggskostnaderna inom hälsovården ansluter till coronatestning och vaccinering, som preliminärt förväntas fortsätta in på nästa år. För deras del har inkomsterna uppskattats till cirka 80 procent i form av statliga ersättningar. Om coronasituationen inte längre kräver storskalig testning eller nya vaccinomgångar våren 2022 kommer både de relaterade utgifterna och inkomsterna inom hälsovården att inte realiseras. Ökningen av utgifterna för den specialiserade sjukvården är högre än vanligt på grund av bl.a. uppdämda vårdbehov som har orsakats av coronapandemin.

De största tilläggen inom bildningen orsakas av förlängningen av läroplikten (158 000 euro inom finska undervisningen och 121 000 euro inom svenska), interna hyror (Förskoleundervisningen i Granhultsskolan 185 000 euro och ungdomsgården 140 000) och från 2021 års sparåtgärder av engångskaraktär som återupptas inom ramen (totalt 325 000 euro).

Vad gäller samhällstekniken förväntas HRT:s kommunandelar enligt det vi vet nu att öka från cirka 1,1 miljoner euro i HRT:s budget 2021 till nästan 1,7 miljoner euro. Lyckligtvis uppskattas effekterna på ramen och budgeten till endast cirka 150 000 euro, eftersom Grankulla redan i budgeten 2021 hade förberett sig för de extra kommunandelarna som orsakades av coronapandemin.

Ytterligare har vid beredningen av ramen en höjning på 1,2 procent beräknats för löneförhöjningar år 2022 jämfört med budgeten för 2021.

I tabellen om ramen som finns i bilagan har man velat lyfta fram de åtgärder som vidtas efter coronapandemin. Dessa är antingen kostnader som är direkt anslutna till coronapandemin eller till åtgärder som behövs efter pandemin. Kostnaderna ingår i ramen men visas i sin egen kolumn i tabellen om ramen.

Skatteintäkterna 2022 grundar sig på Kommunförbundets skatteprognos 12.5.2021. Befolkningsprognosen i skatteprognosen har minskats något (50 personer färre per år i gruppen 25-64-åringar). Dessutom har löneutvecklingen minskats en aning (9,0 % -> 8,0 % för 2020 och 3,7 % -> 2,7 % för 2021). Dessa ändringar minskar skatteprognosen med cirka 1,3 miljoner euro (från 77,4 miljoner till 76,1 miljoner). Därtill har skatteprognosen i enlighet med försiktighetsprincipen dragits ner med 0,6 miljoner euro, vilket innebär att den slutliga prognosen för skatteinkomsterna inom ramen är nästan 1,9 miljoner lägre än Kommunförbundets skatteprognos (77,4 miljoner euro -> 75,5 miljoner euro).

Uppskattningen av statsandelen grundar sig på Kommunförbundets förhandskalkyl över statsandelarna 2022 som har justerats neråt något i enlighet med försiktighetsprincipen (från 3,366 miljoner till 3,2 miljoner) eftersom den slutgiltiga statsandelen för Grankulla ofta har varit lägre än den första prognosen. Skatteintäkterna och statsandelarna kommer att preciseras ytterligare under hösten.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige antecknar direktiven för upprättande av budgeten för kännedom.

Beslut:

Antecknades för kännedom.

Bilagor:

Sektorspecifika ramar 2022