Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 20.12.2021/Pykälä 86

STF 20.12.2021 § 86  

599/01.01.01.01/2021  

Mer information:

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

redovisningsplanerare Pauliina Aurala, tfn 050 411 1428

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

I stadens strategi, som fullmäktige godkände 12.3.2018, förutsätts att kommunalskattesatsen är högst 17 % och bokslutet i medeltal uppvisar strukturellt överskott under hela fullmäktigeperioden. I budgeten och ekonomiplanen har kommunalskatteintäkterna beräknats enligt en skattesats på 17 %. Budgeten och ekonomiplanen baserar sig därtill på de nuvarande fastighetsskattesatserna.

Stadsstyrelsen gav 31.5.2021 direktiv för upprättande av budgeten till utskotten. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

-          I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimensioneringen under planperioden. I kalkylen ska även eventuella pensioneringars inverkan beaktas. Stadens verksamheter bör organiseras så att det totala antalet anställda inte växer under åren 2022-2024, om det inte går att påvisa att det behövs för att bemöta servicebehovet. I detta sammanhang bör det dock noteras att för 2022 planeras ytterligare visstidsbefattningar för social- och hälsovårdssektorn och bildningen för förebyggande "coronaexit"-verksamhet, vilket tillfälligt kommer att öka det totala antalet anställda. Syftet med den förebyggande verksamheten är att kunna minska servicebehovet och kostnaderna under de kommande åren.

-          I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2022-2026. Investeringsprogrammet kommer att studeras separat.

-          I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens utvecklingsstrategi, som bygger på Grankullas stadsstrategi 2018-2022, godkänd av fullmäktige 12.3.2018. Årliga kvantifierbara mål kommer att ställas upp i samband med att budgeten för respektive år godkänns. Sektorerna bearbetar och preciserar sina mål för budgetåret på ovan nämnda basis. Processen med att uppdatera stadsstrategin kommer att inledas i början av hösten 2021, men den nya strategin kommer sannolikt att godkännas först i början av 2022, och därför bygger målen och indikatorerna för 2022 på den strategi som godkändes 2018.

-          För driftsekonomidelen har sektorspecifika ramar fastställts.

-          Beredningen av ramen har utgått från budgeten 2021. Sektorerna har fört fram ändringsbehov jämfört med budgeten 2021. De största kostnadstilläggen 2022 är inom social- och hälsovården (ca 1,7 miljoner euro) och bildningen (ca 1,2 miljoner euro). De största tilläggen inom social- och hälsovårdssektorn är inom hälsovården (687 000 euro) och specialiserade sjukvården (600 000 euro). Den största delen av tilläggskostnaderna inom hälsovården ansluter till coronatestning och vaccinering, som preliminärt förväntas fortsätta in på nästa år. För deras del har inkomsterna uppskattats till cirka 80 procent i form av statliga ersättningar. Om coronasituationen inte längre kräver storskalig testning eller nya vaccinomgångar våren 2022 kommer både de relaterade utgifterna och inkomsterna inom hälsovården att inte realiseras. Ökningen av utgifterna för den specialiserade sjukvården är högre än vanligt på grund av bl.a. uppdämda vårdbehov som har orsakats av coronapandemin.

Utskotten har godkänt sina budgetförslag under hösten.

De externa verksamhetsintäkterna i budgetförslaget ökar lite jämfört med budgeten 2021 och bokslutet 2020. Samtidigt ökar stadens externa verksamhetskostnader betydligt 2022 jämfört med budgeten 2021 och bokslutet 2020. Verksamhetsbidraget i budgetförslaget försvagas dessutom betydligt jämfört med budgeten 2021 och bokslutet 2020.

Enligt prognoser och förhandsinformation ökar skatteintäkterna för 2021 med över 3 miljoner euro jämfört med 2020. År 2022 ökar stadens skatteinkomster enligt Kommunförbundets prognos vidare med 4 miljoner euro. Skatteinkomstkalkylen i budgeten har gjorts upp utgående från Finlands Kommunförbunds prognos, som har anpassats i enlighet med försiktighetsprincipen.

Statsandelarna bygger på Finansministeriets kommunspecifika preliminära statsandelsberäkning för år 2022. Statsandelarna omfattar ersättningar för förlorade skatteinkomster. De slutgiltiga besluten om statsandelarna 2022 fattas vid utgången av 2021.

Årsbidraget är bättre än i budgeten 2021 och ligger ungefär på samma nivå som i bokslutet 2020. Resultatet för räkenskapsperioden 2022 uppvisar överskott. Det viktigare resultatet som ska uppföljas är det strukturella resultatet som är resultatet exklusive vinster från försäljning av markegendom och ersättningar enligt markanvändningsavtal. Det resultatet uppvisar ett tydligt underskott.

Investeringsutgifterna uppgår till 15,0 miljoner euro år 2022. De främsta investeringarna är saneringen av ungdomsgården (4,8 miljoner euro år 2022), ändringsarbeten som krävs inför daghemsverksamheten på Villa Anemone (2,3 miljoner euro) samt stadsbanan (2,1 miljoner euro år 2022).

Budgetförslaget delas ut som bilaga till fullmäktigeledamöterna och kan läsas elektroniskt på adressen

https://www.kauniainen.fi/wp-content/uploads/2021/10/TA-2022.pdf.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige godkänner budgeten för 2022, ekonomiplanen för 2022-2024 och investeringsplanen för 2022-2026.

..........

Som teknisk korrigering ändrades ordet landskap/landskapsreform till ordet välfärdsområde/välfärdsområdesreform (sammanlagt 7 ord).

Under den allmänna diskussionen presenterade gruppordförandena gruppernas synpunkter och observationer.

Ordförandens förslag, att varje del av budgetboken samt inom driftsekonomin varje sektor skulle behandlas som en helhet, godkändes enhälligt.

Under behandlingen framfördes följande klämförslag:

DRIFTSEKONOMI

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN

Hälsovården

(sida 68)

Ledamot Jessica Lerche understödd av ledamot Veronica Rehn-Kivi föreslog följande kläm till beslutet:

Den färska hälsoutredningen som gjorts av THL (Institutet för hälsa och välfärd) visar på ett ökat illamående bland våra unga som konkret syns i ökat missbruk, mobbning och sexuella trakasserier, våld i hemmet mm. Det växande illamåendet särskilt bland flickorna är en trend som syns såväl i Grankulla som i landet överlag.

Denna negativa utveckling väcker stor oro och det är ytterst centralt att vi Grankulla med alla medel och åtgärder - sektorövergripande, mångprofessionellt och i samarbete med tredje sektorn - fortsätter att arbeta målinriktat för att kunna stödja familjerna i ett så tidigt skede som möjligt. Det gäller att arbeta framförallt preventivt men också konkret i form av olika åtgärdsprogram såsom riktade stödprojekt eller motsvarande. Det är viktigt att med alla medel stödja de utsatta unga och familjerna p.g.a. den samhällskris som pandemin lett till.

BILDNINGSSEKTORN

Finskspråkig undervisning och svenskspråkig undervisning

(sidorna 103-112)

Ledamot Mikko J. Salminen understödd av ledamot Virva Wahlstedt föreslog följande kläm till beslutet:

I anslutning till rambehandlingen i början av 2022 framförs anslagskoefficienter beräknade per elev via bildningsutskotten till stadsstyrelsen.

Svenskspråkig undervisning

(sida 109)

Ledamot Jessica Lerche understödd av ledamot Camilla Sederholm föreslog följande kläm till beslutet:

I anslutning  till den svenskspråkiga utbildningen vill mötet betona vikten av målinriktade satsningar för främjande av ökade möjligheter till integration på svenska inom ramen för hela lärstigen.

Klämförslagen godkändes enhälligt.

Beslut:

Fullmäktige godkände budgeten för 2022, ekonomiplanen för 2022-2024 och investeringsplanen för 2022-2026.

Därtill godkände fullmäktige följande klämmar:

1. Den färska hälsoutredningen som gjorts av THL (Institutet för hälsa och välfärd) visar på ett ökat illamående bland våra unga som konkret syns i ökat missbruk, mobbning och sexuella trakasserier, våld i hemmet mm. Det växande illamåendet särskilt bland flickorna är en trend som syns såväl i Grankulla som i landet överlag.

Denna negativa utveckling väcker stor oro och det är ytterst centralt att vi Grankulla med alla medel och åtgärder - sektorövergripande, mångprofessionellt och i samarbete med tredje sektorn - fortsätter att arbeta målinriktat för att kunna stödja familjerna i ett så tidigt skede som möjligt. Det gäller att arbeta framförallt preventivt men också konkret i form av olika åtgärdsprogram såsom riktade stödprojekt eller motsvarande. Det är viktigt att med alla medel stödja de utsatta unga och familjerna p.g.a. den samhällskris som pandemin lett till.

2. I anslutning till rambehandlingen i början av 2022 framförs anslagskoefficienter beräknade per elev via bildningsutskotten till stadsstyrelsen.

3. I anslutning  till den svenskspråkiga utbildningen vill mötet betona vikten av målinriktade satsningar för främjande av ökade möjligheter till integration på svenska inom ramen för hela lärstigen.

Bilagor:

Budget 2022